tisdag 2 november 2010

Leksands IF vs Söderberg/Mattis 3-1

Ni som följt bloggen, under lördagen, fick reda på att jag skulle ut och fiska med Asp och Mattis. Det gick ju rätt skapligt, på lördagen. Antalet fiskar som landades då var tre stycken, med fördelningen en på oss var.

Söndagen blev rena rama utskåpningen. Asp, som fått för sig att köpa in en Leksandsspinnare, av märket Wipp, sopade banan med oss andra. Först drog han upp världens största mört, på spinnare (!). Därefter drog han upp en skaplig sik, på spinnare (!). Hur ofta händer det? Om de inte fastnar i nät så kanske de kan nappa på en fluga. Men på en spinnare? Med Leksands klubbsköld på? Otroligt. Det skulle inte stanna där. Leksandsspinnaren attraherade också en gäddluring, som mer än gärna ville smaka på den allsvenska serietrean.

Om vi ska försöka rädda upp förlusten så ska det i sådana fall vara att Mattis, med sitt sinne för att nosa upp kantareller, hittade några nävar av skogens guld. Det blev ett bra komplement till kvällens grillade kött, potatisgratäng och Lohmanders.

Lika bra att jag skickar med några mysiga bilder. Så ni också får en känsla av att vistas i Nyköpings skärgård och i en stuga med en levande brasa. Mysfaktor 10 av 10. Korvfest var det också!

Sik-huvud. Mattis agnade på för bottenmete!


Gäddan hejade på Leksand, uppenbarligen. Klokt!


Även siken höll på Leksand. Ser ni hur aggressiv Asp var när han skulle kroka av? Slet av hela skallen. Rökte sedan firren med enris som smaksättare. Succé!


Att Leksand har en utbredd publik, över hela Sverige, visste vi. Men att alla arter under ytan också dyrkar dalmasarna är ju läskigt och ruggigt på något sätt. Jag blir nästan rädd, på riktigt.


Bra fart i brasan. Jag sov närmast, 1,5 meter ifrån, vilket så klart var varmt och skönt. För varmt nästan, tills den slocknade mitt i natten.


En trött fiskare.

Enligt Fiskejournalen skulle detta vara en havsöringsdödare. Det märkte varken jag eller havsöringarna av, som lyste med deras frånvaro.

Närbild på några vasstrån kan aldrig vara fel. Konstnärligt och rogivnade på något sätt.


Vilken konstnär man är. Eller? Nähä. Nej. Det är bara jag som tycker och det är det viktigaste.


Solen lyser.


Asp fick den största gäddan.


Den här fick jag. Första fisken av alla, på lördagen.

2 kommentarer:

Anne sa...

Jag förstår att ni har haft det bra. Två så fina och härliga grabbar i sällskap med en av mina söner kan inte bli annat än lyckat. Ni passade väl på att fostra honom i de delar jag missat eller glömt. Fantastiskt fina fotografier. Nog för att jag har det bra på min tjänsteresa, men ni verkar ha haft det guld.
Roligt att följa di blogg Rille.

Söder sa...

Självklart var helgen även en resa i uppfostrandets tecken, Anne. Vi uppfostrande nog varandra skulle jag tro ;-) Vi hade det riktigt trevligt men det är svårt att ha annat i er mysiga stuga och ljuvliga skärgård! Tack för gästfriheten!

Kul att du gillar bilderna och bloggen. Nu kommer det hända grejer här på bloggen, både innehåll och design så håll utkik! Ha det så bra på tjänsteresan, vi syns och hörs!