Här ska ni få höra om en helt vanlig förmiddag och lunch i vårt IFK Nypan. Jag vet inte om jag vill kalla det för en blåsning men man ska veta, om man tillhör vårt gäng, att man aldrig kan gå säker. Det hela hänger ihop med att jag hade glömt bort att Asp har varit i Italien lördag-måndag.
Björn: Rille, om du lägger ut detta kommer ju läsarna tro att du är precis slut!
Jag: Säkerligen, Björn. Nu är ju grejen den att jag inte är det på riktigt, jag är faktiskt riktigt skärpt, men vem har inte blivit blåst av Asp? Han kan ju blåsa vem som helst med sina tricks. Sen är det ju kul för läsarna att få läsa om sådana här meningslösa saker som händer i våra liv. Det får man bjuda på, tycker jag. Allt för handbollens bästa!
Björn: Hahaha. Ja, det är bra Rille!
Ni kanske vill veta historien som jag och vice ordförande Björn Fredlund gick och pratade om på lunchen? Klart ni vill och det är klart ni ska få veta. SMS-konversationerna var enligt följande under förmiddagen/lunchen.
Jag: Lunch sen?
Asp: Gött! Ska vi käka på La Bruschetta då?
Jag: Det blir väl bra det. 11:30 på La Cucina då? (Här reflekterar jag inte ens på hans förslag av lunchställe, finns inget La Bruschetta i Nypan reds anm)
Asp: La Bruschetta är mycket bättre. Kan vi inte käka där istället?
Jag: Hahaha… Visst, men vad är det för ställe nu då? Är det Mattis (målvaktslegend i IFK, reds anm) som har en felsägning igen?
Asp: Nej va fan. Det ligger en italiensk restaurang 50 meter bortom glassbaren.
Jag svarade aldrig på detta SMS då jag förstod att Asp bara jävlades och var på det humöret. Det var helt enkelt slöseri med tid. Helt plötsligt ringer Björn.
Björn: Ska vi käka lunch idag?
Jag: Absolut. Trevligt. Den där Asp krånglar med att han vill till något som heter La Bruschetta. Jag vet inte vad han håller på med. Vi tar La Cucina tycker jag.
Björn: Haha. La Bruschetta. Aldrig hört. Vi kör La Cucina. Mattis kommer hit sen också. Vi går dit, med eller utan Asp, men jag ska ringa till honom efter att vi lagt på.
Jag: Ja, gör du det.
Efter 20 minuter ringde Björn upp mig när jag var i full färd på cykeln mot staden.
Björn: Rille, haha, Asp är ju i Italien. Nu har han blåst dig igen. Hahaha.
Jag: Orkaaaa!!! Måndag dessutom! Den där Asp alltså. Han sa ju till mig i förra veckan att han skulle dit men det hade jag helt glömt bort. Tyckte att det var nåt skumt med La Bruschetta. Jaja, jag är snart hos dig. Ses!
Björn: Hahaha. Ses snart då!
Direkt efter detta får jag SMS från målvaktslegenden Mattis.
Mattis: Lunch på La Bruschetta?
Jag: Slut du är!
Mattis: Visst är jag. Som en servett riven itu!
Väl framme hos Björn, där även Asps blåsnings-kollega Mattis dyker in, fingrar Asp till ännu ett SMS.
Asp: Hur går det? På gång eller? Sitter och väntar…
Jag: Hahaha… Slut du är. Är hos Björn nu.
Asp: :-)
Björn: Rille, om du lägger ut detta kommer ju läsarna tro att du är precis slut!
Jag: Säkerligen, Björn. Nu är ju grejen den att jag inte är det på riktigt, jag är faktiskt riktigt skärpt, men vem har inte blivit blåst av Asp? Han kan ju blåsa vem som helst med sina tricks. Sen är det ju kul för läsarna att få läsa om sådana här meningslösa saker som händer i våra liv. Det får man bjuda på, tycker jag. Allt för handbollens bästa!
Björn: Hahaha. Ja, det är bra Rille!
Ni kanske vill veta historien som jag och vice ordförande Björn Fredlund gick och pratade om på lunchen? Klart ni vill och det är klart ni ska få veta. SMS-konversationerna var enligt följande under förmiddagen/lunchen.
Jag: Lunch sen?
Asp: Gött! Ska vi käka på La Bruschetta då?
Jag: Det blir väl bra det. 11:30 på La Cucina då? (Här reflekterar jag inte ens på hans förslag av lunchställe, finns inget La Bruschetta i Nypan reds anm)
Asp: La Bruschetta är mycket bättre. Kan vi inte käka där istället?
Jag: Hahaha… Visst, men vad är det för ställe nu då? Är det Mattis (målvaktslegend i IFK, reds anm) som har en felsägning igen?
Asp: Nej va fan. Det ligger en italiensk restaurang 50 meter bortom glassbaren.
Jag svarade aldrig på detta SMS då jag förstod att Asp bara jävlades och var på det humöret. Det var helt enkelt slöseri med tid. Helt plötsligt ringer Björn.
Björn: Ska vi käka lunch idag?
Jag: Absolut. Trevligt. Den där Asp krånglar med att han vill till något som heter La Bruschetta. Jag vet inte vad han håller på med. Vi tar La Cucina tycker jag.
Björn: Haha. La Bruschetta. Aldrig hört. Vi kör La Cucina. Mattis kommer hit sen också. Vi går dit, med eller utan Asp, men jag ska ringa till honom efter att vi lagt på.
Jag: Ja, gör du det.
Efter 20 minuter ringde Björn upp mig när jag var i full färd på cykeln mot staden.
Björn: Rille, haha, Asp är ju i Italien. Nu har han blåst dig igen. Hahaha.
Jag: Orkaaaa!!! Måndag dessutom! Den där Asp alltså. Han sa ju till mig i förra veckan att han skulle dit men det hade jag helt glömt bort. Tyckte att det var nåt skumt med La Bruschetta. Jaja, jag är snart hos dig. Ses!
Björn: Hahaha. Ses snart då!
Direkt efter detta får jag SMS från målvaktslegenden Mattis.
Mattis: Lunch på La Bruschetta?
Jag: Slut du är!
Mattis: Visst är jag. Som en servett riven itu!
Väl framme hos Björn, där även Asps blåsnings-kollega Mattis dyker in, fingrar Asp till ännu ett SMS.
Asp: Hur går det? På gång eller? Sitter och väntar…
Jag: Hahaha… Slut du är. Är hos Björn nu.
Asp: :-)
Inser ni hur mycket tid som kan gå åt med meningslösa SMS-konversationer för att styra upp en lunch? Fast vi har ju rätt kul. Sjuk humor! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar