Ja så sa en av RP:s unga spelare till mig efter matchen som faktiskt blev något av en rysare till slut. Inget man trodde i halvlek där vi låg under med 10-17 och saknade anfallsspel. Som mest låg vi nog under med 8 i början av andra halvlek. Men så började vi äta ikapp när RP förmodligen trodde att allt var klart. Sakta men säkert åt vi ikapp och deras annars så kompetenta försvars- och målvaktssamarbete började ge efter. Hampus fick bomba över treorna och axel, germe samt även Ahlin fick hänga från sex meter.
Bakåt går vi ner till 6-0 och i princip stänger butiken. 10-18 blir till 25-25 och i det läget tänker jag att vi har dem. Men de hade en matchvinnare i Filip någonting som först gör 25-26 via mitt huvud och sedan tråcklar in spiken i kistan med 25-27. Det sista skottet är det knappt styrfart på och jag har räddat det två hundra gånger i huvet sedan igårkväll... Men sånt är livet - idrotten är hård och i slutändan finns det bara en vinnare. Otroligt starkt av oss att vända tillbaka och det får vi ta med oss. Vi förlorar matchen i första halvlek där vi saknar kollektivt spel och låter dem kontra sönder oss. Något vi var jävligt tydliga med att det inte skulle få ske. Nya tag nästa vecka och förhoppningsvis knäpper vi Ricoh på näsan nästa lördag. Två lag som är på gång och som brukar spela jämnt så det kan bli jävligt bra underhållning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar