Treijner har dragit en kortare sammanfattning av matchen här innan. Jag tänkte även ge min syn på dramat.
Speakern hade kommit halvvägs med att presentera bortalaget under lineup:
- Nummer 10, Adam Lönn...
Vafan, har de blixtvärvat deras förra succéspelare som numera spelar i IF Hallby, tänkte jag.
Jag tog ett steg framåt och kollade. Nej, det var Adam Sjöö. Det blev sedan en rättelse på det innan matchen började där bortalagets ledare var framme till sekretariatet. Jag förstår speakern, han läste bara innantill och det stod Adam Lönn i matchprotokollet. Men Lönn ströks och byttes alltså mot Sjöö.
Lite småkul också när bortalagets ledare presenterades:
- Christer Carlsson, Andreas Carlsson, Mats Carlsson och Daniel Blomqvist.
Hade varit fantastiskt roligt om bara den skadade V6:an "Danne" haft samma efternamn som de övriga tre.
Det var det och matchen kunde sedan börja.
Och som den började. Till bortalagets fördel. Pang, pang, pang och pang. 0-4 i baken. Men sedan började vi hitta rätt och kom upp till 5-5. Resten av halvleken präglades av ett något passivt försvar från vår sida där RP IF Linköping inte tvekade en sekund. Framåt hade vi ett för dåligt tempo och avslutade för snabbt där Alexander Rosén i kassen spelade stabilt. Det bäddade för en del snabba kontringar men vi hade kunnat jobba hem bättre.
Värst var när kvicke Petter Wåhlin uppfattade vårt stirriga hemspring efter ett mål och han satte full fart efter avkastet och gjorde mål. Sådana där mål är vidriga att släppa in. Onödigt. Men vasst av Wåhlin givetvis. Calle Andersson sköt bra för gästerna i den första halvleken också.
10-17 i halvtid och det kändes som en jäkla uppförsbacke men vi hade inte gett upp.
Den andra började inte direkt som vi ville när Jim Andersson satte 10-18. Han gjorde även 12-20 och det stora underläget höll i sig. Adam Sjöö knorrade även in 13-21 och det kändes nattsvart. Jim Andersson fick många lägen på H6 och kunde även göra 15-23. Vi kom inte ikapp.
Vi bytte in ynglingen Kassem Awad som kunde göra 16-23 och precis innan det hade Per Treijner bytt av en stabilt spelande Emil Persson i kassen. Treijner fick börja med en räddning. Samtidigt började vårt försvarsspel få stopp på motståndarna med Gee och Axel Eriksson i spetsen. Dessa herrar hade bland annat några ruggiga blockar.
När Stefan Germerud sedan fick kantläget och drog en Bosse, kunde inte publiken hålla sig:
- Bosseeeee!!!
Men Germerud tog revansch och kunde sedan göra två fina och viktiga kantmål. Treijner fortsatte med sitt fina spel mellan stolparna och spikade smått igen. Han släppte bara in fyra mål efter att han kommit in. Hampus Asp visade vilken oerhörd kapacitet han har. Detsamma gjorde Axel Eriksson på V6. Det var deras match helt klart och de såg till att vi höll på att göra en bragdartad vändning á la Polen mot Sverige. Asp bombade gång på gång och vi kom upp i 25-25. Fast längre än så kom vi inte med två minuter kvar av matchen.
Den långe skytten Filip Berentsen gjorde både 25-26 och 25-27 inför de 450 åskådarna och matchen var över. Det får anses vara rättvist för bortalaget är verkligen stabila. Synd bara att halvtidsresultatet var som det var. Publiken ska ha en stor eloge för uppslutningen och den stämning de bjöd på. Underbart! Vi trodde på ett mirakel och känslan var att vi skulle ta hem matchen där på slutet.
Som matchens lirare utsågs i hemmalaget Hampus Asp och i bortalaget Petter Wåhlin.
Noterbart är att det inte tilldömdes några straffar till vår fördel. Bortalaget fick en. Nog hade det kunnat bli några fler straffar åt bägge håll. Rikard Ahlin fick några sköna knuffar i ryggen innan han skulle avsluta. Jag åkte på en stürmer på ett kantavslut efter en liten touch. Ibland får man straff med sig. Apropå stürmer så har jag nog aldrig varit med om att det dömts fler tveksamma sådana i en match i division 1 norra.
Innan vi lämnade omklädningsrummet kramade vi om Hampus "Hamp the Champ" Asp och tackade för de här fyra härliga matcherna som han medverkat.
Återigen ett stort tack till Anne Asp som kämpade järnet med liverapporteringen. Tusen tack, Anne!
***
Målskyttar:
IFK Nyköping: Hampus Asp 9, Axel Eriksson 5, Rikard Ahlin 4, Martin Pettersson 4, Stefan Germerud 2, Kassem Awad 1
RP IF Linköping: Jim Andersson 5, Petter Wåhlin 5 (1), Calle Andersson 4, Hampus Nygren 4, Filip Berentsen 3, Adam Sjöö 3, Erik Nyberg 2, David Näsman 1
Utvisningar:
IFK Nyköping: 2 x 2 min (Stefan Germerud och Mikael Gustafsson)
RP IF Linköping: 2 x 2 min (Calle Andersson och Filip Berentsen)
***
SN skrev några rader om matchen här.
Detsamma gjorde Corren här.
***
Under helgen kommer jag ösa ut statistik summerat efter omgång 14.
Speakern hade kommit halvvägs med att presentera bortalaget under lineup:
- Nummer 10, Adam Lönn...
Vafan, har de blixtvärvat deras förra succéspelare som numera spelar i IF Hallby, tänkte jag.
Jag tog ett steg framåt och kollade. Nej, det var Adam Sjöö. Det blev sedan en rättelse på det innan matchen började där bortalagets ledare var framme till sekretariatet. Jag förstår speakern, han läste bara innantill och det stod Adam Lönn i matchprotokollet. Men Lönn ströks och byttes alltså mot Sjöö.
Lite småkul också när bortalagets ledare presenterades:
- Christer Carlsson, Andreas Carlsson, Mats Carlsson och Daniel Blomqvist.
Hade varit fantastiskt roligt om bara den skadade V6:an "Danne" haft samma efternamn som de övriga tre.
Det var det och matchen kunde sedan börja.
Och som den började. Till bortalagets fördel. Pang, pang, pang och pang. 0-4 i baken. Men sedan började vi hitta rätt och kom upp till 5-5. Resten av halvleken präglades av ett något passivt försvar från vår sida där RP IF Linköping inte tvekade en sekund. Framåt hade vi ett för dåligt tempo och avslutade för snabbt där Alexander Rosén i kassen spelade stabilt. Det bäddade för en del snabba kontringar men vi hade kunnat jobba hem bättre.
Värst var när kvicke Petter Wåhlin uppfattade vårt stirriga hemspring efter ett mål och han satte full fart efter avkastet och gjorde mål. Sådana där mål är vidriga att släppa in. Onödigt. Men vasst av Wåhlin givetvis. Calle Andersson sköt bra för gästerna i den första halvleken också.
10-17 i halvtid och det kändes som en jäkla uppförsbacke men vi hade inte gett upp.
Den andra började inte direkt som vi ville när Jim Andersson satte 10-18. Han gjorde även 12-20 och det stora underläget höll i sig. Adam Sjöö knorrade även in 13-21 och det kändes nattsvart. Jim Andersson fick många lägen på H6 och kunde även göra 15-23. Vi kom inte ikapp.
Vi bytte in ynglingen Kassem Awad som kunde göra 16-23 och precis innan det hade Per Treijner bytt av en stabilt spelande Emil Persson i kassen. Treijner fick börja med en räddning. Samtidigt började vårt försvarsspel få stopp på motståndarna med Gee och Axel Eriksson i spetsen. Dessa herrar hade bland annat några ruggiga blockar.
När Stefan Germerud sedan fick kantläget och drog en Bosse, kunde inte publiken hålla sig:
- Bosseeeee!!!
Men Germerud tog revansch och kunde sedan göra två fina och viktiga kantmål. Treijner fortsatte med sitt fina spel mellan stolparna och spikade smått igen. Han släppte bara in fyra mål efter att han kommit in. Hampus Asp visade vilken oerhörd kapacitet han har. Detsamma gjorde Axel Eriksson på V6. Det var deras match helt klart och de såg till att vi höll på att göra en bragdartad vändning á la Polen mot Sverige. Asp bombade gång på gång och vi kom upp i 25-25. Fast längre än så kom vi inte med två minuter kvar av matchen.
Den långe skytten Filip Berentsen gjorde både 25-26 och 25-27 inför de 450 åskådarna och matchen var över. Det får anses vara rättvist för bortalaget är verkligen stabila. Synd bara att halvtidsresultatet var som det var. Publiken ska ha en stor eloge för uppslutningen och den stämning de bjöd på. Underbart! Vi trodde på ett mirakel och känslan var att vi skulle ta hem matchen där på slutet.
Som matchens lirare utsågs i hemmalaget Hampus Asp och i bortalaget Petter Wåhlin.
Noterbart är att det inte tilldömdes några straffar till vår fördel. Bortalaget fick en. Nog hade det kunnat bli några fler straffar åt bägge håll. Rikard Ahlin fick några sköna knuffar i ryggen innan han skulle avsluta. Jag åkte på en stürmer på ett kantavslut efter en liten touch. Ibland får man straff med sig. Apropå stürmer så har jag nog aldrig varit med om att det dömts fler tveksamma sådana i en match i division 1 norra.
Innan vi lämnade omklädningsrummet kramade vi om Hampus "Hamp the Champ" Asp och tackade för de här fyra härliga matcherna som han medverkat.
Återigen ett stort tack till Anne Asp som kämpade järnet med liverapporteringen. Tusen tack, Anne!
***
Målskyttar:
IFK Nyköping: Hampus Asp 9, Axel Eriksson 5, Rikard Ahlin 4, Martin Pettersson 4, Stefan Germerud 2, Kassem Awad 1
RP IF Linköping: Jim Andersson 5, Petter Wåhlin 5 (1), Calle Andersson 4, Hampus Nygren 4, Filip Berentsen 3, Adam Sjöö 3, Erik Nyberg 2, David Näsman 1
Utvisningar:
IFK Nyköping: 2 x 2 min (Stefan Germerud och Mikael Gustafsson)
RP IF Linköping: 2 x 2 min (Calle Andersson och Filip Berentsen)
***
SN skrev några rader om matchen här.
Detsamma gjorde Corren här.
***
Under helgen kommer jag ösa ut statistik summerat efter omgång 14.
3 kommentarer:
Det blir kul att se om det blir någon Asp-effekt nästkommande matcher! Kör så det ryker!
Kul att ni lät Petter springa runt och att ni var försiktiga.
Det är bara för de andra spelarna att kliva fram nu när Asp lämnar. De lär vara duktigt sugna nu!
Ja, Hossman, vi var lite för passiva i första halvleken. Men Petter gjorde det bra.
Skicka en kommentar