Saxat från ekuriren.se:
"– Vi hade läst på deras blogg att de tippade på seger med 26–25. Det var inget vidare tips, säger linjespelaren Rasmus Nilsson med ett leende."
Nej du, Rasmus. Med tanke på att siffrorna nu blev 44-17 var det verkligen inget bra tips men någonstans måste man tro på seger. Faktum är att vi trodde att vi hade något på gång där efter 5 minuter, eller nåt. Men de resterande 55 minuterna gick ju helt i HK Eskils tecken och vi blev fullständigt överkörda men framför allt sönderkontrade.
Att serieledaren saknade Alexander Karlsson, som är deras mesta målgörare den här säsongen, samt den hetaste målgöraren i deras två senaste matcher, Magnus Bergman, verkade inte spela någon roll. De har hur många spelare som helst att kasta in. Samtliga levererade. Okej, HK Eskil är riktigt jäkla bra på den här nivån. Det räcker så.
Men vi då. Det som främst observerades från tränarna och som också kommunicerades ut var att vi såg livrädda ut. Respekt ska man ha för allt motstånd men det får inte gå till överdrift. Vi mötte ett riktigt tätt försvar samtidigt som vi många gånger tog snabba och ogenomtänkta avslut, gjorde halvtaskiga inspel mot ett grunt mittförsvar eller slängde bort bollen. Detta i kombination med ettor som tjuvade och en målvakt i Tobias Olsson som inte kastade bort ett utkast. Han fick dra så många kontringsbollar så jag knappt trodde det var sant. Till slut behövde Treijner göra något åt saken genom att kliva ut och då drog Olsson den bara rätt i vårt mål istället.
Klasskillnad på alla håll och kanter. Men va fan, vi ska inte förlora med 27 mål! Vi måste rannsaka oss själva efter det här. Dåliga passningar, tappade bollar, skott i block, stolpe och ribba eller skott på målvakten händer varje match. Alla kan inte göra allting rätt - hela tiden. Men att springa 110% hemåt är väl det minsta man kan göra.
Om så hade skett, hade vi kanske bara förlorat med 15 mål en dag som denna. Det hade också varit surt, illa och skit. Men så har vi också en bra bit upp till HK Eskils nivå. Och det är tydligt att det skiljer en hel del bollar lagen emellan.
Martin Pettersson blev matchens lirare för oss. Han varierade sitt spel och utmanade här och där. Vågade kliva i luckan och fortsatte skjuta. Martin var den som visade mest vilja framåt helt enkelt. Kul också att se hans brorsa Marcus komma in och lobba dit en kylig straff och sätta dit en boll efter ett lurigt inspring. På tal om att lobba in en straff så gjorde även Martin det. Två straffmål totalt och bägge på lobb. Det var vi med oss!
Annars har jag inte så mycket mer att orda och analysera om den här matchen.
Domarna då. Almir Kadiric och Ibrahim Sivic gjorde en stabil insats. Matchen kanske inte heller innehöll de mest svårbedömda situationerna men de behöll ett bra fokus tiden ut.
***
Målskyttar
HK Eskil: Får se om alla spelarna får plats här... Kim Karlsson 8, Niklas Larsson 8 (3), Rasmus "17" Nilsson 7, Ludvig Öhrbom 6, Tobias Axelsson 3, Sebastian Horti 3, Simon Lindberg 2, Gustav Ydrefors 2, Daniel Adolfsson 1, Viktor Helleday 1 (1), Tobias Olsson 1, Rasmus "3" Nilsson 1, Markus Stegefelt 1
IFK Nyköping: Martin Pettersson 6 (1), Rickard Söderberg 3, Melcher Melchersson 2, Marcus Pettersson 2 (1), Rikard Ahlin 1, Viktor Brofjord 1, Stefan Germerud 1, Amel Suljevic 1
Utvisningar
HK Eskil: 1 x 2 min (Rasmus "17" Nilsson)
IFK Nyköping: 3 x 2 min (Niklas Fogelgren, Mikael "Gee" Gustafsson och Melcher Melchersson)
***
Radiointervju med HK Eskils Daniel Adolfsson.
Några rader på sn.se.
Och några fler rader som ekuriren.se plitat ner.
***
Sollentuna HK hemma nästa fredag - Handbollsfredag. Ja, ni läste rätt. Det blir en ny dag imorgon också och om en knapp vecka är det match igen. Men innan dess har vi en del att fila på - och prata om.
IFK, heja!
***
Jag ska villigt erkänna att det här var en tangering av min största förlust. Som tur är behöver jag inte uppleva torskar med 27 bollar alltför ofta. 1997 spelade vi final i PSM tillsammans med 7 andra lag. IK Sävehof drämde dit oss med 43-16 efter en ganska stabil insats av Per Sandström i kassen. Och ja, deras utespelare var väl inte helt ute och cyklade heller.
***
Asparna, ta Skillhammar i örat om han inte hälsar till er från mig. Skickade med en passning till Tumba när vi möttes utanför hallen.
"– Vi hade läst på deras blogg att de tippade på seger med 26–25. Det var inget vidare tips, säger linjespelaren Rasmus Nilsson med ett leende."
Nej du, Rasmus. Med tanke på att siffrorna nu blev 44-17 var det verkligen inget bra tips men någonstans måste man tro på seger. Faktum är att vi trodde att vi hade något på gång där efter 5 minuter, eller nåt. Men de resterande 55 minuterna gick ju helt i HK Eskils tecken och vi blev fullständigt överkörda men framför allt sönderkontrade.
Att serieledaren saknade Alexander Karlsson, som är deras mesta målgörare den här säsongen, samt den hetaste målgöraren i deras två senaste matcher, Magnus Bergman, verkade inte spela någon roll. De har hur många spelare som helst att kasta in. Samtliga levererade. Okej, HK Eskil är riktigt jäkla bra på den här nivån. Det räcker så.
Men vi då. Det som främst observerades från tränarna och som också kommunicerades ut var att vi såg livrädda ut. Respekt ska man ha för allt motstånd men det får inte gå till överdrift. Vi mötte ett riktigt tätt försvar samtidigt som vi många gånger tog snabba och ogenomtänkta avslut, gjorde halvtaskiga inspel mot ett grunt mittförsvar eller slängde bort bollen. Detta i kombination med ettor som tjuvade och en målvakt i Tobias Olsson som inte kastade bort ett utkast. Han fick dra så många kontringsbollar så jag knappt trodde det var sant. Till slut behövde Treijner göra något åt saken genom att kliva ut och då drog Olsson den bara rätt i vårt mål istället.
Klasskillnad på alla håll och kanter. Men va fan, vi ska inte förlora med 27 mål! Vi måste rannsaka oss själva efter det här. Dåliga passningar, tappade bollar, skott i block, stolpe och ribba eller skott på målvakten händer varje match. Alla kan inte göra allting rätt - hela tiden. Men att springa 110% hemåt är väl det minsta man kan göra.
Om så hade skett, hade vi kanske bara förlorat med 15 mål en dag som denna. Det hade också varit surt, illa och skit. Men så har vi också en bra bit upp till HK Eskils nivå. Och det är tydligt att det skiljer en hel del bollar lagen emellan.
Martin Pettersson blev matchens lirare för oss. Han varierade sitt spel och utmanade här och där. Vågade kliva i luckan och fortsatte skjuta. Martin var den som visade mest vilja framåt helt enkelt. Kul också att se hans brorsa Marcus komma in och lobba dit en kylig straff och sätta dit en boll efter ett lurigt inspring. På tal om att lobba in en straff så gjorde även Martin det. Två straffmål totalt och bägge på lobb. Det var vi med oss!
Annars har jag inte så mycket mer att orda och analysera om den här matchen.
Domarna då. Almir Kadiric och Ibrahim Sivic gjorde en stabil insats. Matchen kanske inte heller innehöll de mest svårbedömda situationerna men de behöll ett bra fokus tiden ut.
***
Målskyttar
HK Eskil: Får se om alla spelarna får plats här... Kim Karlsson 8, Niklas Larsson 8 (3), Rasmus "17" Nilsson 7, Ludvig Öhrbom 6, Tobias Axelsson 3, Sebastian Horti 3, Simon Lindberg 2, Gustav Ydrefors 2, Daniel Adolfsson 1, Viktor Helleday 1 (1), Tobias Olsson 1, Rasmus "3" Nilsson 1, Markus Stegefelt 1
IFK Nyköping: Martin Pettersson 6 (1), Rickard Söderberg 3, Melcher Melchersson 2, Marcus Pettersson 2 (1), Rikard Ahlin 1, Viktor Brofjord 1, Stefan Germerud 1, Amel Suljevic 1
Utvisningar
HK Eskil: 1 x 2 min (Rasmus "17" Nilsson)
IFK Nyköping: 3 x 2 min (Niklas Fogelgren, Mikael "Gee" Gustafsson och Melcher Melchersson)
***
Radiointervju med HK Eskils Daniel Adolfsson.
Några rader på sn.se.
Och några fler rader som ekuriren.se plitat ner.
***
Sollentuna HK hemma nästa fredag - Handbollsfredag. Ja, ni läste rätt. Det blir en ny dag imorgon också och om en knapp vecka är det match igen. Men innan dess har vi en del att fila på - och prata om.
IFK, heja!
***
Jag ska villigt erkänna att det här var en tangering av min största förlust. Som tur är behöver jag inte uppleva torskar med 27 bollar alltför ofta. 1997 spelade vi final i PSM tillsammans med 7 andra lag. IK Sävehof drämde dit oss med 43-16 efter en ganska stabil insats av Per Sandström i kassen. Och ja, deras utespelare var väl inte helt ute och cyklade heller.
***
Asparna, ta Skillhammar i örat om han inte hälsar till er från mig. Skickade med en passning till Tumba när vi möttes utanför hallen.
1 kommentar:
KISSS KISSSSS
Skicka en kommentar