lördag 22 oktober 2011

En uppläxning i handboll

Vi har en bit kvar skulle man kunna säga. En bit kvar till att kunna rå på ett topplag som HK Eskil. Det är inget konstigt att det skiljer ett par pinnhål när vi synar trupperna. Eskilspelarna har rutin från både Allsvenskan och Elitserien. De har varit med förut och de har en högre medelålder i truppen. De är större, starkare och bättre. Så det är inget att skämmas för att vi torskar men...

Men vad som är synd är att vi gjorde en bra och en dålig halvlek istället för två bra. Som man såklart alltid strävar efter.

I den första höll vi oss till grundspelet men tappade det helt i andra. Det blev lite för tråkiga siffror i slutändan tack vare detta. Underläge 15-18 i halvtid var okej för vi spelade stundtals riktigt bra. "Tuben" fick tyvärr sätta det 18:e målet med en sekund kvar men så hade de också plockat in en extra (heja!) spelare efter timeouten vilket gjorde det lite svårare att försvara sig sista sekundrarna.

När andra började var vi inte riktigt med och HK Eskil körde matchen direkt via 4-0 samtidigt som vi chansspelade med extremt korta anfall utan styrning. Matchbilden med korta och ogenomtänkta anfall fortsatte och inbytte Tobbe Olsson limmade bollarna i Eskilmålet. Han tog det mesta tamefan. Och vilka jävla utkast sen. Stenhårda och låga mackor över hela planen eller höga och precisa som det hann komma snö på innan de landade i näven på kantspelaren precis innan sexmeterslinjen. Kontringsläget tycks, med det vapnet, aldrig vara försent för Eskilsspelarna.

Vi hade väl också kunnat göra vissa hemspring lite bättre.

Hade vi spelat lika bra i andra som i första hade vi väl kanske "bara" torskat med 7-8 bollar om jag får chansa fritt. Vad jag grundar det på är att de kan göra så mycket enklare mål än vi med tanke på skyttet och kontringsspelet. Vi fick jobba hårdare för målen och under 60 minuter sliter det rätt hårt. Slutresultatet 23-39 är ingen skön läsning med IFK-ögon men det är samtidigt siffror som går att få ner till nästa gång med ett mer vårdat spel och en trupp utan avstängda spelare.

Bara att gratulera HK Eskil till ett komplett lagbygge med en imponerande bredd. Lycka till i Allsvenskan nästa år (direktplats eller via kvalspel)!

***

Emil Persson gjorde en strålande insats i målet. Jag vill inte ens tänka tanken hur det hade slutat om inte han varit så överjävlig vissa stunder.

Amel Suljevic var återigen iskall från straffpunkten och gjorde också många viktiga mål. Men det finns samtidigt lite att jobba med i styrspelet när vi tappade metodiken i andra och fick för korta anfall. Fast han är ju bara 19 bast och jag tror att han kommer att bli jäkligt vass om något år och några kilo muskler till.

Kassem Awad körde på som om det inte fanns någon morgondag. Trots ett brännsår på knät. Det var kul att se den talangfulla 16-åringen få speltid och spela av sig nervositeten. Han gör saker på planen som ingen annan i laget har potential att göra. Räckvidd som få, lurig skottrörelse och han kommer lååångt på ett steg. En ödmjuk lagspelare som vill utvecklas. Och kommer att göra det också.

Axel Eriksson imponerar på mig som tvåa med tanke på att han spelat etta i hela sitt liv, typ. Följsam och orädd trots att han sällan väger mer än nian han möter. Framåt får han alldeles för lite att jobba med på kanten.

Marcus Pettersson fick spela från start på H6. Han tog chansen och satte tre av fyra så jag fick glatt sitta kvar på bänken.

15-årige Emil Björklund fick debutera mellan stolparna sista fem minutrarna och även hinna göra en räddning. Riktigt kul för Emil att få vara med samtidigt som det var skönt för Kassem, som annars är helt hopplöst yngst i laget och därmed alltid åker på att ansvara för värdeväskan och bära väskor.

***

Videointervju från matchen.

***

För min del blir det match med HK Extra (heja!) imorgon i division 3. VästeråsIrsta HF U står för motståndet. Ska bli roligt att spela match och få göra det med spelare som Tobbe Johansson och Lars Björkman som varit i a-laget tidigare.

Björkman och jag har spelat handboll ihop sedan vi var sju år. Det var 1987 det drog igång alltså och det var bland annat året som vår målis Emil Persson föddes. Axel, Mackan, Fogel, Kassem, Amel, Martin, Melcher, Viktor och Rikard var inte födda då de små liven.

Men kul med en liten IFK Nyköping P 80-reunion på planen imorgon alltså.

***

Kl 17:00 i Sporthallen. Kom gärna dit och fyll hallen så ska vi nog bjuda på lite handbollsgodis.

Inga kommentarer: