Matchen så här i efterhand

Anne har rätt, jag borde skriva om matchen! Igår var jag dock helt slut - som en pappersservette riven itu! Gårdagens match var oerhört viktig för oss i IFK då det gällde att ta poäng för att hänga med i toppen. Irstas seger mot Eskil visar att alla kommer tappa poäng till alla, och att det egentligen blir det lag med minst antal skitmatcher som tar hem det här. Tyrold kom till Sporthallen med fyra pinnar och vid förlust hade vi alltså varit fem poäng efter dem efter blott tre omgångar.

Ni får också ursäkta att jag kanske inte minns matchen helt klockrent då jag var helt inställd på att fånga bollen. Vad jag gjorde vid de 28 tillfällen då jag INTE räddade bollen tycker jag vi blundar för - det var väl troligen det jag gjorde när bollen flög in i alla fall.... Hur som helst öppnade vi matchen bra och i högt tempo. Vi löste upp deras försvar bra och Germe hade bra satsningar utsida två som gav resultat i form av straffkast. Där har vi troligen seriens bäste straffläggare så det är så gott som ett givet mål. Bakåt tycker jag att vi krigar bra, men att de ändå får komma till bra lägen. Jag kan tycka att de kommer till rätt bra lägen hela matchen igenom även om jag har en del bollar som jag absolut ska ta!

Men efter ca. 20 minuter börjar vi rycka ifrån. Med fem minuter kvar har vi 15-10 och vi har en bra period bakåt. Då börjar nerverna smyga sig in och vi tappar tre raka samt att vi drar på oss en utvisning i slutsekunden av första halvlek. 15-13 i paus och en hel del frustration i kroppen kan jag säga. Men trots detta går vi ifrån till 17-14 i början av andra och har läge att gå ifrån ytterligare då både Asp och Simon har bra lägen. Men istället kommer Tyrold ikapp och går faktiskt förbi. Jag börjar tappa in bollar och den för kvällen mycket duktige Petter Holmberg öser in mål. Jag ska säkert ta någon eller några av skotten, men han varierar sig bra. Hans självförtroende smittar av sig på Tyrold och de får allt lättare att dra dit bollen. Vi å andra sidan stressar och tar dåliga avslut gång på gång. Men så får vi numerärt överläge och börjar äta oss in i matchen. Efter ca. 15 minuter går vi dessutom ut och punktar Petter vilket gör att Tyrold tappar fart och effektivitet framåt. Jag får tag på bollarna igen och framåt börjar bollarna trilla in. Och i en oerhört viktig sekvens får en spelare i Tyrold rött kort, och i skramlet lyckas deras keeper Adjovi (väldigt duktig igår) dra på sig en utvisning. På något sätt tyckte domarna att även Asp skulle ha en vilket känns märkligt. I vilket fall som helst lirar vi 5-4 och där går vi ikapp och slutligen förbi! Tommy sätter här en viktig straff och vi får även utdelning i numerära överläget.

Det är kanske att kasta spjut i radhus när man säger att Tyrold hänger upp mycket av sitt lags framgång på en spelare - Petter Holmberg - men faktum är att utan honom på plan igår är de inte samma lag. Vi är självklart oerhört beroende av Aspen, men igår kliver spelare som Axel och Tommy fram när det verkligen behövs. Även Simon gör en del sköna grejer som när han norpar bollen från deras M9 i försvar under 5-4 spelet. Viktor Brofjord gör sin bästa match i A-laget och belönades med riklig speltid. Ovan nämnde Andréas Asp gör nio baljor och därmed har han gjort 33 baljor på tre matcher. Rätt godkänt!

Det är många som åtminstone energimässigt kliver fram igår, något som nästan helt saknades i förlustmatchen mot Irsta. Bänken är engagerad till max och enligt mitt tycke vinner vi matchen tack vare Kenta och Melcherssons beslut att punkta Holmberg så tidigt som vi gjorde. Jag tror också att vi bjöd publiken på en gastkramande underhållning även om det handbollsmässigt kunde varit bättre. Vill än en gång tacka alla er som kommer ner och stöttar och hejar - det betyder så oerhört mycket!

Nu ska jag njuta av min mor och fars sällskap och ladda batterierna inför nästa vecka och nästa match. Det som är spelat är klart och ointressant och nu blickar vi framåt mot matchen mot Silwing som jag tror är på söndag. Ha det!