Lukas Karlsson - Om livet som proffs!

Här kommer en skön intervju med Lukas Karlsson. Han är Nyköpingssonen som tagit en spikrak kurva från IFK Nyköping till Hammarby IF via Viborg HK och nu i KIF Kolding. På sidan av det är han landslagsstjärna i Staffan Olsson och Ola Lindgrens landslag.

Tomas Axnér, handbollens svar på ishockeyns Niklas Wikegård, brukar blogga om Lukas och hans fuck-off-mentalitet. Något som Tomas efterlyser inom svensk handboll.


Lukas i VM i Kroatien. Glädjevrål och en gnutta av Axnérs fuck-off-mentalitet?

Lukas, vad är det för något som Tomas menar med denna mentalitet, kan du beskriva? Är detta någon mentalitet som du märker av i Danmark hos med- och motspelare?

Ja, Axnérs blogg är alltid underhållande att läsa! Jag tror han menar mitt sätt att spela och kanske att jag har en viss "kaxighet" på planen. Jag tror det blir mer tydligt eftersom jag är så pass liten, men ändå ger mig in i dueller med de som är betydligt mycket större:) Hårdheten finns både i svenska och danska ligan, men det kanske finns lite fler "svin" i en proffsliga som Danmark. I svenska ligan känner man alla mer eller mindre så det kanske beror lite på det?

Du började spela fotboll och handboll rätt tidigt. Minns du hur gammal du var i resp. sport?
Jag var inte så gammal. Både Pappa Kent och Mamma Kristina var sportintresserade så det var naturligt att börja tidigt. Jag var väl 5-6 år.

Jag vill minnas att du gjorde något helt sanslöst målrekord, i fotboll, när du var en liten pojk. Gjorde inte du 18 mål i en match?
HAHA, det hade varit coolt om det var i fotboll, men det var i handboll tyvärr:) Det var i en sörmlandsfinal mot City. (Aj, vad fel jag hade där. Måste dock påpeka att Lukas var/är en riktig lirare i fotboll också)

Här sitter Lukas bredvid Lars Christiansen, megastjärnan och mr. 100%, i senaste lagfotot av KIF Kolding. Undrar om Lars har piskat dit 18 mål i någon match, som Lukas?

Vad har varit drivkraften, i ditt handbollsspelande?
Drivkraften har ändrats med åren. När jag var ung så var det bara skoj att spela och vara med kompisarna. Nu spelar jag mest för att vinna. Kraven är större i en proffsklubb och glädjen över en vinst är stor, men man kan också sakna tiden då handboll "bara" va lek och skoj!

När kände du att du kunde bli något inom handbollen?
Det är svårt att säga exakt när, men jag tror jag hela tiden haft en dröm om att bli proffs och att jag (utan att snacka med andra om det) varit ganska övertygad om att jag skulle bli det.

Jag, och säkert många andra, är intresserade av hur du så tidigt kunde/orkade och höll i med träningen, varje dag och flera timmar? Jag menar, du var väldigt ensam om den träningsdosen i IFK på den tiden.
Jag tror det hänger samman med min dröm. Plus att jag haft folk runt om kring mig som backat upp mig. Under hårda tider har också träningen varit ett sätt att inte fundera så mycket över saker å ting. På handbollsplanen och träningslokaler har jag alltid känt en trygghet.

Känslan att ta SM-guld och känslan av att vara en sådan populär spelare i Hammarby?
Fantastiskt!!!

Lukas i Hammarby-tröjan. SM-guld tog han med laget både 2006 och 2007.

Vad saknar du mest från tiden i Hammarby?
Jag saknar mycket med Hammarby. Bl.a Stockholm, lagkompisarna, Bajenpubliken, Pappa Kent på läktaren:) mm.

Vem saknar du mest från tiden i Hammarby?
Jag har bra kontakt med flera spelare, men jag saknar nog Olle mest om jag måste välja:)

Övergången från Hammarby till Viborg HK, hur var det klivet egentligen (sportsligt som socialt)?

Sportsligt var skillnaden störst i att det är många fler bättre lag i danska ligan, men jag tror nog inte att Viborg va mycket bättre än va vi var i Bajen. Socialt hade jag det bra i Viborg, jag hade ju 3 andra svenskar i klubben också och det underlättade.

Här gör Lukas ett av många mål i Viborg HK, som var hans första anhalt i Danmark.

Nu blev du proffs, på riktigt, kan man klart säga. Stora skillnaden gentemot Hammarby där i Viborg (sportsliga och sociala krav)?
I Hammarby hade vi krav på oss att vinna alla matcher i ligan. Det hade vi inte i Viborg så det var mindre krav resultatmässigt. Men en stor skillnad var att alla var heltidsproffs och att det gjorde att man alltid var helt klar till träningarna. Socialt hade vi det som sagt bra i Viborg också.

Det gick ju väldigt bra för dig men sen åkte du på en otäck skada. Hur har det påverkat ditt sätt att se på handboll och även att utöva den?
Inte mer än att jag nu vet hur jävligt det är att sitta brdevid plan och se på när de andra tränar! Axelskadan jag fick har också medfört att jag hela tiden måste träna min axel så den inte går sönder igen och att jag nu spelar med ett specialskydd för axeln.

Du tog sedan klivet till de danska mästarna KIF Kolding, Ingemar Linells gäng och även din gamla förbundskapten i u-landslag. Hur har du det där? Bättre än i Viborg? Handbollstokigt?
Här har jag det bra. Jag och Ida fick ett erbjudande som var bra för både Ida och mig. Handbollsmässigt är det mycket bättre än Viborg och här har jag landslagsspelare runt omkring mig. Det gör kanske att jag har en annorlunda roll här mot vad jag hade i Viborg men det passar mig bra. I Kolding är handbollen stark och det snackas handboll överallt.

Antar att du har lite extra förmåner som proffs. Förutom en hygglig lön, kan man anta, har du någon annorlunda/rolig förmån?
Det är ganska dåligt med förmåner faktiskt, men allt som oftast får man ett bra mottagande av folk i stan, speciellt efter en seger:)

Ditt handbollsspelande är väl som vilket jobb som helst där man kan känna att man bara vill ligga kvar hemma i sängen. Kan du känna så? Eller är proffslivet som alla vi drömmare kan tänka ”Tänk vad skönt att ha sin idrott/hobby som jobb, det vore nåt!”?
Ibland vill man absolut ligga kvar i sängen!!! Men fördelen att "jobba" som handbollsspelare är att man alltid har en match att se fram emot.

Din blivande frugan Ida Bjørndalen, är ju liksom dig, handbollsproffs. Nu får du chansen att bedöma henne, hur bra är hon? Har du nåt att lära av henne på handbollsplanen? Vilken position spelar hon på? Landslagsaktuell i Norge? Vad tar hon i bänkpress? (kan va kul och höra ifall det är någon i IFK som måste öka på lite)
Hon är faktiskt riktigt bra! Vi hjälps åt och peppar varandra då vi alltid försöker se varandras matcher. Det blir oftast en liten utvärdering efter matcherna då vi ger tips och råd till varandra. Ida spelar H9 och är en av Koldings flitigaste målgörare. Hon är landslagsaktuell men har inte fått chansen i något mästerskap. Bänkpress vet jag inte men hon är en jäkel i knäböj:) 120 i djupa knäböj.

Förresten, du var en stadig lagkapten i Hammarby. Har du haft den rollen i Viborg och/eller Kolding?
Jag har inte varit lagkapten i Viborg eller Kolding.

Till landslaget då. Vilken ärofylld uppgift, vilken dröm! Hur känns det egentligen att vara en av, för tillfället, två ordinarie M9:or?
Det är såklart fantastiskt kul! Landslagssamlingarna är alltid kul att vara med på och mästerskap är ju en pojkdröm som går i uppfyllelse!

Bästa landslagsminnet (du har ju spelat både i J-, U-, och A-landslaget)?
Att bli uttagen till VM i Kroatien och när vi vann U21-VM.

Vem är landslagets största spillevink, enligt dig? Varför?
Dan Beutler får jag nog säga där. Han kommer med många roliga kommentarer och bjuder alltid på sig själv!

I Landslaget - Vem tar mest i bänkpress och hur mycket?
Oscar Carlén tror jag kanske. Vet inte exakt men runt 130kg.

I Landslaget - Vem tar mest i benböj och hur mycket?
Tobias Karlsson. 180kg.

Så, vill du vara bussig och avslöja vad du själv presterar i ovanstående övningar? Vi är nyfikna här i Nyköping. Vi behöver ett mål så vi vet vad som krävs för att nå landslaget, styrkemässigt.
Bänken har jag först på senare tid kunnat träna pga min axel, jag har ett stabilt rekord på 145 men nu tar jag 120. Knäböj 165.

Vem, Hammarby/Viborg/Kolding/Landslaget, har varit bäst tränad som du spelat med?
Tobias Karlsson

Bästa spelare, någonsin, du spelat med?
Såklart Tommy "släggan" Dalin

Bästa spelare, någonsin, du spelat mot?
Balic

Vad var det bästa med erat landslagsläger på Bahamas? Fiskade du nåt där?
Det var blandningen av hård träning och semester! Klart jag fiskade, fick upp en Barracuda (stolt).

En sån här fin fisk drog Lukas upp på Bahamas. Tropikernas svar på den svenska gäddan.

Om du får sia, vad skulle det bli om KIF Kolding spelade mot det svenska landslaget, där du spelade i KIF Kolding?
Oj det var en svår fråga, men här hemma i Koldinghallen skulle det nog kunna bli jämnt.

Nu har ni visserligen ett vasst gäng, även internationellt, i KIF Kolding men vad har du i sikte här om något år? Har du Bundesliga/Spanska ligan i sikte?
Jag trivs bra i Kolding och har kontrakt detta och ett mer år. Efter det så får jag och Ida se vad vi gör.

Även din handbollssaga och proffsliv lär väl ta slut en vacker dag. Var tror du att du och Ida kommer att hamna och bosätta er? Danmark, Norge, Stockholm, Nyköping? Finns det en strimma hopp, för Nyköpingspubliken, att någon gång få se dig spela en tävlingsmatch för IFK igen?
Helt ärligt så vet jag inte var vi hamnar! Men blir det Nyköping så skulle det ju va fantastiskt att ge tillbaks något till klubben!

Jag, som snart fyller 31, känner att jag inte har så värst många år kvar på handbollsplanen. Har jag anledning att härda ut och vänta på dig? Det skulle vara förbaskat kul att ha dig i samma startsexa en vacker dag, igen, så som det såg ut på det glada 90-talet när du gästspelade i P-80 samt när du trädde in i A-laget.
Enligt rapporter ska du vara som en 22-åring i kroppen så du har ju många år kvar;) Just nu känner jag att jag gärna är ute i proffshandbollen flera år till... men som sagt, du har ju många år kvar så vi får se…hehehe

Stort tack ska du ha Lukas för att du tog dig tid och svarade på alla frågor. Det är säkert många, inte bara Nyköpingsfolk, som uppskattar detta! Tack för din komplimang angående min 22-åriga kropp. Den känns verkligen som just 22 år när jag vaknar upp en lördagmorgon efter att vi haft hemmamatch på fredagen.

Vi önskar dig ett stort lycka till i ligan, Champions League och i landslaget med stundande VM i Sverige!