IFK Nyköping - BK Söder 34-25

I en kommentar till förra inlägget fick jag lite beröm för initiativet att blogga, men rätt mycket kritik för att jag, enligt samma anonym, inte kände till vilka vi skulle möta idag. Tydligen förstod man inte ironin i mitt tidigare inlägg. Det är nu korrigerat till det här inlägget och självklart vet jag om att det var BK Söder, nej förlåt, Djurgårdens IF HF vi mötte idag. Frågan är dock: Visste DIF HF vilka de skulle möta idag!?

Som jag nämnde i tidigare inlägg verkade de inte särskilt nervösa för att komma hit och möta oss - att vi gjort bättre resultat än dem verkade inte spela någon roll. Trots allt har de handplockat fantastiska spelare. Vi får heller inte glömma att de har seriens tre! bästa målvakter i truppen. Desto större bragd för oss då eftersom vi lyckas göra 34 mål på dem med bud på fler. Men jag ska inte sparka för mycket på dem som ligger ner, särskilt som det är tydligt att det finns kvalité hos DIF. Men att komma till Sporthallen i Nyköping och tro att det bara är att plocka hem två pinnar är nonchalant. Det om det!

Matchen vanns tack vare ett furiöst försvarsspel där vi än en gång visar prov på lagmoral och grymt fokus. Som sista utpost har vi dessutom Smike, seriens.. ja vad blir han? Fjärde bästa målvakt då eller? I kväll var han utan tvekan nr 1 och gav prov på respektingivande räddningar både från nie och sex meter. Men det går inte bara att ge honom cred. Germe är stundtals fantastisk på högertvå, Micke Gee och Asp dominerar zon tre och Hampa tar bort deras, vad jag förstår, annars kompetente högernia. Tommy måste tydligen överprestera än en gång för även han visar prov på jävligt bra försvar!

Framåt är vi även där både fokuserade och effektiva. Vi hotar från alla positioner och flyttar bollen i sidled för att sätta kompisen i ett bra läge. Det är egentligen bara jämnt målmässigt fram till 7-5 för oss i vitt. Om jag inte minns helt fel kom rycket där någonstans och vips har vi 18-11 i paus. Det skulle självklart vara 19-11 om inte dagens domarpar hade visat sådan avsky mot den handbollskonst Dalin bjöd på med sin kontringsknorr. Men efter lite hängläpp var han samme positive kille nere i omklädningsrummet som han alltid är. Väl i omklädningsrummet pratade vi om att hålla fokus och spela ut de sista 30 minuterna. Efter fem minuter började vi dock känna oss sugna på att ta oss upp i hallen igen. Det fanns inte något direkt att gå igenom; allt gick ju så grymt bra!

I andra halvlek gör Asp senior första kassen, men sen börjar det svikta lite och kanske var det lite fjolårsnerver som smög sig in. Lyckligtvis gör Smike här några grymt viktiga räddningar och när sedan målen börjar trilla in igen blir matchen aldrig riktigt spännande. Det går till och med så långt att vi kan släppa in mig själv i kassen de sista minuterna.

Mer än så orkar jag inte skriva och jag tycker det räcker bra. Nu är det bara att suga på den här sköna karamellen och sedan ladda om inför nästa kamp. Vi möter då ett Djurgårdshof som har mycket att bevisa. Utan att vara särskilt insatt - vet trots allt tydligen inte vilka vi möter från gång till gång - men vad jag förstår har de ett bra lag och en bred trupp. Det vi hoppas på är att vår ökade träning och vårt sjuka försvarsspel kommer fälla avgörandet även i Högdalshallen på söndag. Eller blir det i Hagsätrahallen SN?

Slutliga reflektioner:

• Det är sjukt kul att se Simon lira idag. Sätter bra fart på kulan och är själv alltid ett hot framåt.
• Asp d.ä. målbäst idag igen! Bra fokus på honom hela matchen. I första halvlek passade han dessutom på att öva inför måndagens fotbollsuppvärmning - grym framförhållning!
• Stort, stooort plus till vår grymma publik som bär oss fram idag! 605 betalande till en match i ettan är riktigt bra. Hammarby lyckades bara dra runt fem hundra till sin champions league-match senast. Kanske dags att byta Eriksdalshallen mot Sporthallen?
• Varför är aldrig bastun påsatt??
• När ska jag få ta första skottet i division ett? Jag var riktigt nära idag...