Seger i årets bästa match!

Jag är just hemkommen från Eskilstuna efter att ha bevittnat vad som måste vara årets match i division ett norra. Den hade allt: kämpaglöd, intensitet, en liten dos hat, vackra mål, turmål och viktigast av allt; den slutade med IFK-seger!!

Det har legat lite på lur i veckan tycker jag. Stämningen har börjat närma sig den som var i inledningen av serien och vi har haft mer folk i träning än på länge. Ett stark trupp lämnar Nyköping för att spela, och en stark supportergrupp lämnar för att stötta. Båda skulle gå segerrika därifrån. IFK börjar i ett rasande tempo och tar ledningen med 6-2. Ena läktarsidan sjuder (vår såklart) och på planen är spelarna (våra såklart) taggade till max. Smike gör parader och offensivt är Hampus riktigt tung. Sedan mattas vi av lite och Eskil kommer ikapp. Vi byter ledningar med varandra men oftast är IFK i ledning och i halvtid har vi en boll upp. Under halvleken har vi gjort 15 mål och tvingat dem till målvaktsbyte. Bara det är en seger i sig om man jämför med förra matchen.

Andra halvlek blir en riktig nagelbitare får jag säga. Vi får inte fart på vårt 6-5 spel och förlorar ett par numerära överlägen. Eskil har som mest en tremålsledning och det börjar se mörkt ut. Men våra tappra kombatanter viker aldrig ner sig och trots ett totalt felaktigt rött kort på Gee fortsätter vi att ösa på. Jögge Elmsäter kommer in som ersättare och gör ett fantastiskt jobb offensivt men framförallt defensivt. Matchen står och väger och det är lika med bara några minuter kvar. Då gör Smike en dubbelräddning som inte är av denna värld och kort senare tar vi ledningen. Åtminstone har jag för mig att det är såhär; ni får tänka på att jag är så inne i matchen att detaljerna är helt klart luddiga. Vem som gör vårt 28-27 minns jag inte men frågan är om det inte är Hampus på ett starkt genombrott. Ni får gärna rätta mig om jag har fel. Vi har sedan chansen att öka på till 29-27 - som förövrigt var mitt förhandstips - men istället får Eskil bollen med 16 sekunder kvar. Time out Eskil... Olidlig spänning då de gröna tar in en extra utespelare. Men IFK reder ut situationen och vi vinner en gastkramande match på krig, pannben och njure!

• Matchens lirare tycker jag att Hampus och Smike får dela på.
• Bästa från läktaren är när Smike dubbelräddar i slutet och IFK-klacken skanderar: Vi har Peter Schmeichel i kassen, vi har Peeter Schmeicheel i kassen!
• Sämst fårn läktaren är Eskils sida... Inte mycket rop därifrån.
• Bästa inför matchen är att jag drar fram mitt eget nummer i lottningen till gratisbiljetter!

Att segern inte räcker till serieledning känns rätt oviktig nu. Vi besegrade Eskil på deras hemmaplan och tog tillbaka äran vi förlorade sist. Vi har nu slagit ALLA lag i serien och visat på fullaste allvar att vi hör hemma i toppen av den här serien. Efter DIF-Eskil vände sig Djurgårdshofs tränare Breiding sig upp mot oss och sa: "Det var serien." Ja, jo kände man väl då. Men samtidigt är Skånela ingen lätt bortamatch, tänkte vi. Två omgångar senare är det vidöppet igen. Nu är det bara att BLEUÅSA PEÅ!