Kan det verkligen stämma?

Att vi har blivit stämda?

Ja, det stämmer i allra högsta grad. Nu brukar det visserligen vara en jävla stämning i sporthallen när IFK lirar men det här tar ju priset...

Ni som har tillgång till Sörmlands Nyheter eller hört Sörmlandsradion vet att en flicka med innebandybakgrund har stämt IFK Nyköping på 115 loppor på grund av en skada hon ådrog sig i sporthallen -07. Enligt tjejen har hon skadat knät allvarligt på grund av en klisterfläck på golvet. Då IFK har ansvar för underhållet av hallen anser hon och hennes advokat att IFK är ersättningsskyldiga. Det hela stod redan i gårdagens tidning men nu var det ett längre inlägg skrivet av en av mina favoriter på lokaltidningen. Där framgår det vilken trauma den stackars flickan fått stå ut med och varför vi blir stämda. Det kanske inte framgår så tydligt att det är hennes utsaga som står i tidningen vilket inte säkert är så som det gick till.

Jag lider verkligen med tjejen som efter tre knäoperationer fortfarande inte är bra i knät och då kanske aldrig blir det heller. Det jag frågar mig är varför vi blir stämda när det tydligen är så att IFK skött våra åtaganden. Det kan ju också vara lite svårt att bevisa att en klisterfläck var boven i dramat när knäskador är relativt vanliga ändå. Skadan skedde ju dessutom för två och ett halvt år sedan så den påstådda fläcken finns ju inte kvar. Dessutom har jag förstått det så, att om flickans tränare har beträtt golvet har han ju ansvaret. Han har godkänt golvet genom att han beträder det och bedömt det som säkert att träna på. Risken är ju att flickan bränner iväg pengar på advokatkostnader och att det inte leder till något. Ännu värre blir det ju om IFK måste lägga ut pengar på juridisk hjälp för en sådan här sak.

Det är naturligtvis många som tycker till om det här och flera innebandyspelare tar nu chansen att klaga på IFK som förening. Det känns något ogenomtänkt eftersom vi sköter våra åtaganden enligt de avtal som finns. Sedan undrar man lite över hur farliga de här klisterfläckarna är. Det är inte litervis med tjära som hälls ut av illvilliga handbollsspelare i slutet av träningarna för att sabba för andra. Vi handbollslirare tränar ju och spelar på samma golv och vi har inte problem med klistret på golvet. Knäskador inträffar givetvis men det kommer man aldrig ifrån på inomhusgolv och med de skor vi har idag. Kanske finns det en del okunskap i de övriga sporterna vad gäller just klistrets effekter som gör att en form av mytbildning har uppstått? Jag vet inte om jag ska vara ärlig. Men om det hade varit så farligt med klister på golvet borde ju klistret förbjudits för länge sedan. Men om man nu är fortsatt rädd för klistret kan man ju som innebandyförening hyra in sig i multihallen istället där klister är förbjudet. Hoppas dock att vi kan fortsätta samsas under samma tak och att det här debaklet inte för med sig onödigt split mellan föreningarna.

Nej den här stämningen kommer inte att föra något gott med sig utan känns onödig och fånig. Jag hoppas att den inte ens kommer till rätten utan att man bedömer den som ett försök från en advokat att få uppmärksamhet. Personligen vill jag bara skratta åt det här taffliga försöket att klanka ner på föreningen jag representerar och sporten jag älskar. Det är nästan en fråga om förtal eftersom advokaten påstår att IFK brustit i underhållet när till och med Erik Kalil, kommunens fritidschef är tydlig med att vår förening skött åtagandena bra.

Sedan vill jag klargöra att det jag skriver här är sådant som jag läst i tidningen och snappat upp lite varstans ifrån. Det är MINA åsikter och inte föreningens och om de ifrågasätts är det alltså mig man ska ifrågasätta.