Vad hände liksom?

Nu har det gått ett dygn efter den rent vidriga förlusten mot Silwing. Måste säga att jag fortfarande inte har smält förlusten. 24-24 och bollen med 20 sekunder kvar. Då ska åtminstone en poäng vara bärgad, men så blev det alltså inte. Ett vågat byte, ett möjligen något tidigt avslut och två helt otroliga målvaktsinsatser och så blev det förlust istället. Det visar hur små marginalerna är i handboll ibland. Det är bara att gratulera Silwing och framför allt deras målis Roger Fredriksson som fick bli matchhjälte.

Det var inte lätt att somna igår och även om jag först trodde att jag släppt matchen så rullades bilder framför ögonlocken utan stopp. "Varför gick jag inte så på den bollen", "Varför gjorde han så och den si". Förlorar man med en boll är det ju ofta så att man ältar sekvenser. Den sista blev ju direkt avgörande, men går man igenom matchen inser man att det är vår dåliga första halvlek och vår genomgående oförmåga att göra mål som gör att vi förlorar matchen. Jag vet inte om det är så att vi kämpar mot spöken, men när det återstår runt 15 minuter och vi leder med tre bollar så börjar en osäkerhet smyga sig in. Vi släpper in två mål på de första 16 minuterna i andra halvlek och går ikapp och förbi. De sista 14 minuterna släpper vi alltså 12 bollar vilket inte är ett godkänt facit. Jag själv gör en bra match men faller helt bort under en lång period i andra - just den då vi tappar vår ledning - och det är jag ruggigt missnöjd med. Vad beror det på!?!? Vi pratar alltid om att köra hela vägen och att inte falla tillbaka och ändå händer det gång på gång.

Sen är det ju svårt att prata om matchen utan att nämna bytet där jag går ut och Tobbe Johansson kliver in med väst. Vi har alltså kortet kvar och kan göra bytet med en strategi. Det som sker är att Tobbe knappt hinner ställa sig på linjen innan Hampus avlossar bössan. "Jag vet inte vad jag ska göra med bollen, så jag skjuter". Ja, för två helger sen blev han matchhjälte på samma sätt. Då tog vi också Time out till skillnad från igår. Men, hade vi lagt in kortet hade överraskningsmomentet försvunnit och kanske hade det inte lett till något bättre. Silwing hade då fått tid att göra upp en motstrategi och kanske hade allt blivit fel ändå. Man kan bara sia om hur det hade gått och jag tycker det är häftigt att vi har en coach som vågar vinna. Hade Hampus satt bollen hade Kenta hyllats, men nu ifrågasätts det såklart. Jag själv hade nog önskat en genomgång eftersom tanken var att Hampus skulle dra på sig uppmärksamhet och släppa in den till Tobbe på linjen. Det skulle leda till frikast, straff eller allra helst mål. Men då Hampus inte var insatt i den planen så gjorde han som han oftast gör: skjuter. Rätt eller fel tycker jag att det visar att vi vågar vinna matcher och att vi alltid siktar på två poäng. I längden hoppas jag att det kommer avgöra till vår fördel.

• Förlust alltså och slutsekundrarna kommer ältas ett tag framöver. Men från och med måndag måste vi släppa och gå vidare. Det finns bara nästa match och det är ingen idé att gråta över spilld möjlk.
• Simon gör ännu en gång en fantastisk insats och det märks att han trivs mot storväxta lag. Den ende som också på allvar överlistade Berg i kassen.
• Trots att Hampus har en tuff första halvlek målmässigt gör han en grym försvarsinsats genom hela matchen. I andra dunkar han in 7 spelmål och slutar på 8 sammanlagt. Riktigt starkt!
• Jag själv gör en bra insats och att få spela inför hemmapublik när det går bra är en helt suverän känsla. 411 personer är lång ifrån rekord, men det är en trogen publik och jag får gåshud bara jag tänker på det. Man trivs som fisken efter en frilägesräddning och hundratals personer ropar i glädje. Vad slår det?
• Grattis än en gång till Silwing som verkar vara på väg uppåt igen. Kommer det räcka?... Nja, jag tror inte det.
• Vill också nämna Daniel Gustavsson i Silwing som jag fick ett mycket fint intryck av. Duktig på planen och verkade inte vara en sån som gnäller på vare sig motståndare eller domare. Jag kan ju ha fel, men han vann min respekt i alla fall.
• Nu släpper vi det här och går vidare!