Vad hände liksom?

Nu har det gått ett dygn efter den rent vidriga förlusten mot Silwing. Måste säga att jag fortfarande inte har smält förlusten. 24-24 och bollen med 20 sekunder kvar. Då ska åtminstone en poäng vara bärgad, men så blev det alltså inte. Ett vågat byte, ett möjligen något tidigt avslut och två helt otroliga målvaktsinsatser och så blev det förlust istället. Det visar hur små marginalerna är i handboll ibland. Det är bara att gratulera Silwing och framför allt deras målis Roger Fredriksson som fick bli matchhjälte.

Det var inte lätt att somna igår och även om jag först trodde att jag släppt matchen så rullades bilder framför ögonlocken utan stopp. "Varför gick jag inte så på den bollen", "Varför gjorde han så och den si". Förlorar man med en boll är det ju ofta så att man ältar sekvenser. Den sista blev ju direkt avgörande, men går man igenom matchen inser man att det är vår dåliga första halvlek och vår genomgående oförmåga att göra mål som gör att vi förlorar matchen. Jag vet inte om det är så att vi kämpar mot spöken, men när det återstår runt 15 minuter och vi leder med tre bollar så börjar en osäkerhet smyga sig in. Vi släpper in två mål på de första 16 minuterna i andra halvlek och går ikapp och förbi. De sista 14 minuterna släpper vi alltså 12 bollar vilket inte är ett godkänt facit. Jag själv gör en bra match men faller helt bort under en lång period i andra - just den då vi tappar vår ledning - och det är jag ruggigt missnöjd med. Vad beror det på!?!? Vi pratar alltid om att köra hela vägen och att inte falla tillbaka och ändå händer det gång på gång.

Sen är det ju svårt att prata om matchen utan att nämna bytet där jag går ut och Tobbe Johansson kliver in med väst. Vi har alltså kortet kvar och kan göra bytet med en strategi. Det som sker är att Tobbe knappt hinner ställa sig på linjen innan Hampus avlossar bössan. "Jag vet inte vad jag ska göra med bollen, så jag skjuter". Ja, för två helger sen blev han matchhjälte på samma sätt. Då tog vi också Time out till skillnad från igår. Men, hade vi lagt in kortet hade överraskningsmomentet försvunnit och kanske hade det inte lett till något bättre. Silwing hade då fått tid att göra upp en motstrategi och kanske hade allt blivit fel ändå. Man kan bara sia om hur det hade gått och jag tycker det är häftigt att vi har en coach som vågar vinna. Hade Hampus satt bollen hade Kenta hyllats, men nu ifrågasätts det såklart. Jag själv hade nog önskat en genomgång eftersom tanken var att Hampus skulle dra på sig uppmärksamhet och släppa in den till Tobbe på linjen. Det skulle leda till frikast, straff eller allra helst mål. Men då Hampus inte var insatt i den planen så gjorde han som han oftast gör: skjuter. Rätt eller fel tycker jag att det visar att vi vågar vinna matcher och att vi alltid siktar på två poäng. I längden hoppas jag att det kommer avgöra till vår fördel.

• Förlust alltså och slutsekundrarna kommer ältas ett tag framöver. Men från och med måndag måste vi släppa och gå vidare. Det finns bara nästa match och det är ingen idé att gråta över spilld möjlk.
• Simon gör ännu en gång en fantastisk insats och det märks att han trivs mot storväxta lag. Den ende som också på allvar överlistade Berg i kassen.
• Trots att Hampus har en tuff första halvlek målmässigt gör han en grym försvarsinsats genom hela matchen. I andra dunkar han in 7 spelmål och slutar på 8 sammanlagt. Riktigt starkt!
• Jag själv gör en bra insats och att få spela inför hemmapublik när det går bra är en helt suverän känsla. 411 personer är lång ifrån rekord, men det är en trogen publik och jag får gåshud bara jag tänker på det. Man trivs som fisken efter en frilägesräddning och hundratals personer ropar i glädje. Vad slår det?
• Grattis än en gång till Silwing som verkar vara på väg uppåt igen. Kommer det räcka?... Nja, jag tror inte det.
• Vill också nämna Daniel Gustavsson i Silwing som jag fick ett mycket fint intryck av. Duktig på planen och verkade inte vara en sån som gnäller på vare sig motståndare eller domare. Jag kan ju ha fel, men han vann min respekt i alla fall.
• Nu släpper vi det här och går vidare!

Inför Silwing

Nu börjar det dra ihop sig till match igen och efter en ledig helg - åtminstone för a-laget - är det många spelsugna gubbar i laget. Träningarna har sett helt okej ut och vi går in till den här kampen med ett starkt lag. Det ska dessutom bli riktigt kul att spela inför hemmapubliken igen och jag hoppas att folk dyker upp. Det värsta av snöovädret är väl över nu så jag hoppas att det inte ska hindra. Det är lönehelg så vad kan vara bättre än att värma upp med handboll för att sedan trilla ut på någon av stadens etablissemang?

Motståndet består av Silwing/Troja som kommer stärkta av en stabil seger mot Djurgårdshof. I övrigt har det varit toppar och dalar för dem då de efter sin starka inledning har halkat efter i tabellen. Det går dock ALDRIG att räkna bort ett lag som S/T då de har en kompetent ledare och mycket kunnande på planen. Får de sitt skytte och sin tunga andrafas att fungera så kommer vi få det tungt. De har även duktiga målvakter mellan stolparna varav den ene verkligen har ställt till det för oss tidigare. Två säsonger i rad har vi tagit dem på bortaplan, men vi får inte glömma av den tunga förlusten ifjol hemma i Sporthallen. Men i år har vi plusstatestik på dem och förhoppningsvis har vi lärt oss att det krävs maxsatsning för att vinna.

Nu är det laddning som gäller så återkommer jag med en matchanalys. IFK HEJA!

Halvägs mot Polen

Ja, halvägs in i matchen i alla fall och det är jämnt än så länge. Det pratas om att svenskarna har tappat sin ledning, men vi ska inte glömma att den kommer i skiftet av M6:or och likaså treor samt att målvaktsräddningarna i det närmaste uteblivit senaste kvarten. Ny målis, alternativt att Andersson får träff och mycket kan ske. Tippar jag med hjärnan så vinner ju Polen, men hjärtat tror ändå på seger.

Anledningen till det här inlägget är dock inte en analys av landslagets spel utan för att jag fastnade för en kommentar om det svenska usla 6-5 spelet. Vi har ju i IFK haft enorma problem där själva, men om jag inte minns fel vann vi de flesta av våra numerära övertag igår mot Tyresö! Märkligt att det ska vara något att kommentera då det borde vara en självklarhet, men vi har faktiskt inte lyckats alls där. Det vore skönt om det här var en vändning på det. Och kan vi, ja då kan väl för fan Sveriges 12 bästa spelare fixa det också? Även fast deras motstånd kanske är något bättre än Tyresö....

V = Victory!

Seger med 34-28 alltså borta i Tyresö en sen tisdagskväll! Det smakade mumma och hade känts ännu goare om inte nån dum j**el lagt matchen samma dag som EM-premiären. Nu torskade ju Sverige på ett snöpligt sätt, men tycker fortfarande att den som la matchen igår ska ha en spark på pungen.

Lira i Nybodahallen är ju annars lite av en historia i sig, där de får tejpa golvet innan match på grund av hål och annat. Ljuset var obehagligt och det är i allmänhet inte en hall som inbjuder till några varmare känslor. Men det är lika förutsättningar för alla och egentligen inget att hänga upp sig på. Inledningen av matchen är helt ok från vår sida där vi löser deras offensiva försvar på ett bra sätt och framförallt är vi bra med bakåt även i denna match. Deras V9, Henrik Lundvall, var inledningsvis placerad på H9 men det hindrade honom dessvärre inte från att göra mål. Tycker dock att vi ändå får bort honom helt ok i matchen - trots det gör han 12 mål totalt sett med tre staffar inräknade! Imponerande får jag säga och jag blir inte förvånad alls om det är han som slutligen tar hem skytteligan i år. Men i övrigt har vi bra koll på dem hela matchen och det är egentligen bara i början av första och sen i en svacka i andra som Tyresö hotar ordentligt.

Det ska dock sägas att man blev jäkligt orolig när Hampus trampade snett i mitten av första halvlek. Han var visserligen punktad från start, men bakåt var han ruskigt bra och satte tonen för de andra. Men däromkring börjar Emil att läsa in skyttarna och framåt går det fortfarande helt ok. I andra halvlek fortsätter Emil att plocka in i princip det han ska ta och nån därtill vilket ger en trygghet. Framåt går det i stå vid vissa tillfällen, särskilt med kanske 10 kvar då de dubbelpunktar, men vi har en spelidé och mer styrt från bänken vilket gör att det aldrig blir riktig panik. Sen har vi ju Axel på kanten också... Vilken jävla match han gör! 9 mål varav 6 i andra halvlek. Men han är riktigt bra bakåt, i hemspringet och sedan då säkerheten själv i avsluten. Han var en kombination av Källman och Petersen igår och gjorde mål både från kanten, på kontring och från 9 meter. Riktigt kul att se får jag säga! Även Tobbe Johansson förtjänar beröm där han blev lite tuffare och grinigare på plan men även fokuserade på mål. Hela 7 spelmål är mer än godkänt och jag hoppas att han fortsätter på det här sättet. Tornler är bra ånyo i försvaret och Simon gör en gedigen insats.

Det som jag märker när jag skriver det här inlägget och när jag ser på förra matchen mot Tyrold är att det är fler som tar ansvar nu. Tidigare gjorde Hampus ofta bra ifrån sig framåt och så kanske en målvakt spelade grymt vilket räckte för seger ibland, men förlust ibland. De senaste matcherna har vi varit mer av ett kollektiv och det är på det viset man vinner matcher. Vi har flera talangfulla duktiga spelare trots den relativt tunna truppen. Genom de här segrarna har vi kvalplatsern i egna händer i allra högsta grad och fortsätter vi ska det bli svårt att stoppa oss.

Laddning!

Måndag och äntligen blev det fotboll, och äntligen vann gubbsen igen! Rätt klar marginal den här gången också. Viktiga kuggar som Rille och Gee fanns återigen på plats och kanske gav det lite extra pondus. Sen hade vi även Lungan och Hampus i bra form i vårt lag vilket gav spets till laget. Första delikatessen bjöd dock Jeppe på när han dundrade upp bollen i närmsta krysset från 9-10 meter. Men gubbsen bjöd på klapp-klappspel, skott ribba in av Rille och annat så det jämnade nog ut sig. Tänker inte nämna Tobbes släppfint och tunneln på mig som följd... nej, jag vägrar nämna det.

Men imorn är det match igen och en jäkligt viktig sådan. Dags att visa att fredagens match mot Tyrold inte var en isolerad händelse utan att vi är ett bra lag. Tyresö är på stark frammarsch och är många gånger ett bättre lag än tabellen visar. De var topptippade av många inför seriens gång och jag tror att de kommer klättra. En duktig skytt på V9 som skapade enorma problem för oss sist, men även flera andra bra. Den här gången lär de ha sin förstemålis också...

För oss handlar det om att få samma fina djupledsarbete i försvaret som vi fick i första halvlek mot Tyrold och våga VÅGA trycka med bollen i uppspelen. Vi måste våga vinna helt enkelt. Idag pratade vi om att vi börjar kolla klockan och ställningen med kvarten kvar och åtta bollar upp. Mot Rimbo hemma var det samma sak, och det dröjde inte länge i matcherna förrän det blev jämt igen. Det sitter i huvet och det är bara att intala sig själv att vinst är det enda som gäller.

Vi har en stark trupp med oss imorn till Tyresö och det ska bli jäkligt kul att lira igen. Vem som ska stå är alltid lika ovisst men jag och Emil är uttagna. Sen är det tydligen samma kollega som sist som kör MIObussen så det kan lika gärna bli en blixtinkallning av Smikel igen.

På övrigtfronten kan nämnas att Gee var nere på träningen och kastade lite boll samt stod i vägen på fotbollen några gånger. Skoj som tusan och det är bara att hoppas att hans knä svarar positivt på det här!

Till dig Veronica!

Ah, det har bara gått nån timme sedan senaste inlägget men det är svårt att släppa den sköna känslan från matchen igår. Sprang på det här från sörmlandsradion också där ni kan höra vad Simon har att säga om matchen.

Vill även passa på att tacka publiken för fint stöd ännu en gång. Tror att vi bjuder på rätt fin underhållning när vi vinner matcherna på det här sättet. Lif Blå, Rimbo och nu Tyrold måste vara bland det fräckaste man kan se som supporter där hemmalaget går segrande ur gastkramande bataljer. Sedan att det blir jämnt på grund av slarv och dåligt spel är ju lite tråkigt. Men jag tycker Simon säger det bra i radioklippet där han menar att Tyrold och vi är så pass jämna att det kanske inte är dåligt spel enkom från vår sida som gör att de kommer närmare. Tyrold är bra hela matchen igenom och det är så små marginaler i handboll som bestämmer utgången.

Hoppas att fler dyker upp om två helger när vi tar emot Silwing på hemmaplan. Vinner vi borta mot Tyresö på tisdag har vi ju ett kanonläge att bita oss fast där uppe. Det ska bli en grymt kul handbollsvår i Nyköping!

Avslutningsvis vill jag ägna gårdagens seger till Veronica - denna fagra blomma - som styr och ställer så att våra hemmamatcher blir till de festliga tillställningar som de är. Merci ma chérie!

Skön revansch!

Ja det finns ändå någon slags rättvisa här i världen och det visade sig igår. Jag är inte säker på att Tyrold håller med mig och jag vill ge dem en riktig eloge för att de aldrig viker ner sig. Jag vill ge alla spelare och ledare igår en eloge för en jävla inställning och stundtals lysande handboll. Hampus förtjänar en stor fet kyss på munnen för att han kliver fram och avgör matchen. I övrigt delar jag övrigas åsikter där Axel Eriksson verkligen visar klass och Simon gör en formidabel insats. Jag unnar särskilt Simon den här goda insatsen då han kom bort i bortamötet efter några tidiga två-minutare. Idag var han defenitivt mer på hugget och plockade i stora delar bort Petter Holmberg. Åtta kassar framåt är ju riktigt bra det också!

Sett till spelet i matchen så presterar vi i första halvlek ett försvarsspel som är bäst för säsongen. 17-12 är i underkant för hur bra vi spelade. Samtidigt lyckades det krypa in en liten oro i kroppen i pausvilan för i andra är vi inte lika bestämda bakåt. Jag kan visserligen tänka mig att Tyrold snackade igenom hur de skulle luckra upp vårt försvar och de fick sannerligen en bra utdelning i andra halvlek där de gör 19 mål. Varför vi hamnar där vet jag inte riktigt. Jag själv spelade bra tillsammans med försvaret i första halvlek men i andra kändes det som att jag fick tuffare skott emot mig. Fler inspel till deras "Jaws" på linjen, och Sebastian Grahn gjorde det som han är bäst på när det kommer till fina inspel och rappa avslut. 25-17 blir till 29 lika där de har bollen med 30 sekunder kvar och kan avgöra. Lyckligtvis blev jag förvandlad till Gentzel i målet och tvingade Petter Holmberg att skjuta över i sista skottet - han hade ingen annanstans att skjuta som Hellgren hade sagt. Nej, skämt å sido så är det snubblande nära att segern går till Tyrold, men en time out och ett otroligt skott av Hampus gör att segern blir vår. Dramatik när den är som bäst såklart, men jag hade inte haft något emot att vinna med 7-8 bollar.

Värt att notera:

• Tyrolds Axel Fihn aka Jaws, aka Ivan Drago är det största jag någonsin mött. Fick tag på två bollar men man behövde ju stege för att nå upp till den där skottarmen. Lite mer teknik på den killen så har vi kanske en ny Ahlm om 3-4 år! Frågan är dock om han måste skrika varje gång han slänger sig in..?
• Axel går från klarhet till klarhet och som etta i försvaret är han riktigt bra. Bjuder på en del läckra avslut och att han skulle varit nere är ett jädra skämt.
• Hampus är riktigt jävla bra just nu och visar säkerhet i såväl det defensiva och offensiva spelet. Snacka om att ta ansvar i går!
• Simpa har eld under skorna och idag hjälper vi varandra till bättre lägen framåt. Mycket finare rörelse på samtliga spelare i offensiven gör att Simon kan få den där millimetern extra för att komma igenom. Grymt!
• Tänkt var även att Emil skulle starta matchen men då han och MIObussen körde fast i Jönåker fick jag starta och Micke Andersson blixtinkallas. Synd om Emil men då fick jag själv äntligen visa att jag är rätt hyfsad i kassen.
• Jag blev matchens lirare men inga svalor i tidningen? Är det för att jag har färgat håret mörkt? Rasism från SN:s sida??? Får se hur länge man fortsätter prenumerera....
• Domarna igår gjorde ett bra jobb men mot slutet tycker jag att de blåser lite väl mycket i pipan i petiga lägen. Sett till helheten är det dock bland de bättre domarinsatserna i år. Hade jag tyckt likadant om vi förlorat??
• FOTBOLL PÅ MÅNDAG!!!!!!!!!

Måndag...

Förlust igår alltså mot Rimbo där vi kom undan billigt med tanke på hur matchen såg ut. Emil var helt formidabel och har 27 räddningar; flertalet är rena frilägen. Som störst leder Rimbo med åtta bollar men det kunde lika gärna varit tio till. De är helt otroliga på att komma till snabba avslut och då vi själva slarvar i offensiven blir det egentligen aldrig match av det här. Precis som Stefan vill jag ge cred till Jesper Göransson och Axel som kämpar på efter respektive kant. Axel gör magiska hemspring och sätter tre av tre och Jeppe hänger dit fyra tror jag. Får säga att jag är imponerad av Rimbo som verkligen trycker på det de är bra på. Snabba omställningar, grym skärpa i passningsspelet och mycket avslut. Personligen tycker jag inte att de har någon vidare tyngd och avsluten gick mest rakt. Men eftersom de kommer till hundratals avslutslägen kommer de ju upp i 35-40 mål per match i alla fall. Om de inte får hybris under våren här kan de nog hålla sin andraplats året ut.

Vi själva får som sagt försöka hålla undan bakåt och ta nåt hack upp till tredjeplatsen. Tydligt är att vi inte har den tyngd som vi besatt ifjol. Försvarskuggar som Asp, Gee och Svensson har varit svåra att ersätta. Det är inget nytt direkt, men det förklarar resultaten. Jag tror ändå att vi har stor chans att nå kvalet och det går inte att räkna ut oss. Trots säkert 20 tekniska fel, gör vi 32 mål och får vi bara hyfsat bra träff på motståndet bakåt kan vi vinna samtliga av de återstående matcherna - Djurgauurn inkluderat. Dessvärre gäller väl omvänt också... hehe. Ikväll är det träning igen och förhoppningsvis skakar vi av oss det här rätt omgående.

Stor buss!!

Då skriver vi historia mina vänner - säsongens första bortamatch där vi åker med stor buss! Vad gör man med all yta?

Så var vi igång igen

Ja, imorn smäller det igen för oss grabbar i IFK. Rimbo står för motståndet och det lär bli en holmgång igen. Senaste matchen missade jag men det blev ju en målfest så som det brukar bli när Rimbo spelar. Smike är ju inte med den här gången så det är upp till mig och Emil att försöka hålla nere antalet insläppta. Det är där nyckeln till segern ligger tror jag, då båda lagen släppt in mycket mål under säsongens gång.

I veckan som varit har vi både träningsmatchat och tränat vanligt för att försöka komma in i matchtempo igen. Resultatet mot Linköping vet vi ju och det vi tar med oss där är just att vi kom under 30 insläppta - vi släppte 27. Då testade vi dessutom ett försvarsspel i 6-5 för första gången som gjorde att vi släppte in onödiga bollar. Med lite skärpa i avsluten hade siffrorna sett annorlunda ut (ganska logiskt!). Mot Rimbo gäller det att ha kylan och sätta kompisen i läget. Bakåt är det tand för tand som gäller och en jäkla inställning.

De här första omgångarna efter jul kan mycket väl avgöra utgången på serien vad gäller kvalplatserna till Allsvenskan. Det skiljer blott fem poäng mellan tvåan Rimbo och sexan Tyrold samt fyra poäng mellan oss och Irsta på sjundeplats. Upplagt för dramatik alltså där det kan se ut precis hur som helst efter ett par tre omgångar. Vi kan dock bara råda över våra egna insatser och vinner vi de tre-fyra närmsta omgångarna har vi ett mycket fint utgångsläge för att ånyo nå kvalplatsen. Jag har även räknat ut att om vi vinnar alla matcher nu efter jul så är kvalplatsen säkrad. Tycker vi kör på det senare!

Landslagsfest och så golv, golv och golv...

Fest och fest? Mja, den kom väl av sig en aning då Svergie spelade en dålig handboll. Lite som vi själva gjorde i träningsmatchen mot Linköping bara några timmar innan. Kanske ska dröja mig kvar vid den senare matchen i några rader. Fick förtroendet från start vilket känns kul. Sen att Micke är skadad och Emil inte kunde komma förrän till andra halvlek känns mindre viktigt att nämna. Målsättningen var att vinna matchen och att släppa in färre än 30 baljor. Vi lyckades med det senare. Vi hängde med målmässigt relativt länge men hade förtvivlat svårt att göra mål i andra halvlek. 12-14 till gästernas favör i halvlek blev 21-27 vilket inte är trevliga siffror precis. Deras målvakter var bra, men vi bränner på tok för mycket från sex meter. Bakåt hade vi svårt i första halvlek och jag själv var rutten första 15. De fick komma lite väl nära och dessvärre var jag alldeles för ohet för att plocka upp deras lite aviga skott. När sedan jag mot slutet av halvleken kommer igång lite bättre känns det som att vinsten inte är långt borta. Dessvärre förvaltar vi inte våra lägen och resten är historia.

Väl på Rosvalla någon timme senare får vi se landslagen småhalka runt lite på det nylagda parkettgolvet. Slovakien och Egypten bjöd väl inte på någon bländande handboll men lite delikatesser fick man se. Sverigematchen kom som sagt av sig en aning men alltsammans verkade det vara ett bra arrengemang. Vad jag förstår när jag luskat runt lite bland de mest involverade har både spelare, förbund och pressansvariga varit mycket nöjda. Hoppas det ger lite klirr i kassan så att alla timmars slit varit värt mödan. Då talar jag inte om golvläggningen där vi spelare varit inblandade utan det enorma slit som flera ur styrelsen samt övriga frivilliga lagt ner. Man gnäller gärna som spelare när man måste engagera sig i sånt här. Men jag vet också att om vi lägger ner en timme så lägger vissa ner 100 bara för att föreningen ska gå runt och vi ska kunna lira. Därmed inte sagt att jag tänker sluta gnälla när jag måste lägga golv!

Idag var det dock dags att ta bort golvet och där hade jag glädjen att kunna bidra med muskelkraft. Vi var rätt många faktiskt vilket gjorde det hela lite roligare. Många hade nog hellre gjort annat en ledig dag, men sånt är livet. Gratis lunch på det och så slapp man gå till gymmet idag... Man har även fått ta del av en del magiska samtal och jag själv har som vanligt haft mundiarré. Bästa idag stod dock Fogel för där han kläckte kommentaren: "Präktig... är inte det en Elefant när den är gravid??" Ja, vad säger man?

Imorn är det träning igen och dags att verkligen fokusera inför söndagens kamp mot Rimbo. Det har varit ett långt uppehåll och nu gäller det att visa att vi hör hemma i toppen. Vi har en del fyrapoängsmatcher framför oss och det är bara att rivstarta!

Gott nytt!

Ja, om än lite sent vill jag önska alla ett gott nytt år! Det är ett år med nya möjligheter att prestera bra handboll och jag ser fram emot våren. Det är visserligen väldigt vackert när jag blickar ut genom köksfönstret och ser vita tak så långt ögat kan nå och det ger ju ett härligt ljus om kvällarna. Men eftersom jag far fram och tillbaka mellan olika städer känner jag att det där med snö och kyla börjar kännas lite 2009 och jag skulle inte ha något emot om den där påstådda växthuseffekten kunde smälta bort det nu. Tveksam om barnen i trapphuset håller med; det står bobbar uppradade vid ingången och det verkar vara ett jävla åkande på dem.

Om några dagar är det dessutom dags för landskamper här i Nyköping vilket lär bli kanonkul! Hoppas att alla som läser har biljetter eller ämnar dyka upp på tisdag och lösa biljett på plats. Om inte annat för att se golvet som vi i IFK har lagt in. Jag vågar redan nu påstå att det kommer vara det mest perfekt lagda golv ett landslag har spelat på. Hoppas att
läktarna fylls i alla fall så att vi får in redigt med kosing. Att åka minibuss till bortamatcherna känns nämligen VÄLDIGT 2009 och därför hoppas jag innerligt att det blir storbuss till Rimbo. Jag fruktar dock det värsta..

Men gott nytt år allesammans så ses vi på Rosvalla nu på tisdag! Förhoppningsvis dyker det även upp ordentligt med folk till Sporthallen till 15.00 då vi möter Linköping i en träningskamp. Ha det!