söndag 12 september 2010

Så har man lirat sin första landskamp! typ...

Det kunde ha blivit "Brevbärarnas kamp" om vissa hade fått bestämma. Det hade ju varit helfestligt såklart... Men vi fick nöja oss med en jävligt rolig handbollsfight mellan ett spelsuget Bengan boys och ett ibland lite för beundrande IFK Nyköping. Slutresultatet blev 39-39 och det slog inte precis gnistor i försvaren. Men det var inte den typen av match trots allt och jag tror ändå att de 6-700 i Sporthallen trivdes rätt bra med underhållningen. Själv njöt jag från början till slut och det är i sanning en dröm som gått till uppfyllelse.

Men vi tar väl dagen från början tycker jag. Jag anlände nämligen till Sporthallen vid 13.30 för att se HK Extra mot MP. Det finns några helt klart intressanta lirare i vårt b-lag som jag tror på inför framtiden. Men mot ett tungt och rutinerat MP hade de inte så mycket att hämta igår. Siffrorna rann iväg men trots det fortsatte Extra att lira boll vilket är positivt.

Vår match mot Bengan boys kom igång vid 16 och jag tror att gubbsen dök upp vid halv. Då hade ett förväntansfullt gäng hunnit köra gris och värma på rätt ordentligt. En sjuk känsla att få se Lövgren, Wislander och Johan Petersson värma på andra sidan. Även gubbar som Robert Andersson och Robert Hedin, Per Jilsén dök upp och visade att de fortfarande har handboll i kroppen. Andreas Larsson gjorde även han come back på planen - i cirka två sekunder innan han klev av. Dessvärre är hans knän så slut att han inte ens kan lira en skojmatch. Trist!

Det var svårt att sia om vilken nivå det skulle hamna på och man var ju rädd att vi skulle åka på stordäng. Gubbarna inledde också bäst och hängde dit balja efter balja. Men efter ett tag släppte nerverna och även vi i IFK började leverera åtminstone framåt. Bakåt var det två jäkligt snälla lag matchen igenom. Men både jag och Emil gjorde bra ifrån oss och i andra kassen fanns en inlånad Robin Hallberg hemmahörande i Hammarby, och han gjorde en mängd spektakulära räddningar. Och matchen blev också jämn som ni förstår. Tror det var 19 lika i paus och alltså 39-39 när slutsignalen ljöd. Ett rättvist resultat där jag tror att båda lagen kände att de kunde tagit hem segern. Tycker många gör bra ifrån sig i vårt lag och det var jäkligt roligt att se hur gubbar som Jilsén 50 bast, fortfarande kan hoppa in från kanten och knorra och flippa bort oss junisar i målet.

Sedan kan jag nog inte med ord beskriva hur det känns att rädda frilägen från Lövgren, Wislander och Petersson (lyckades faktiskt knipa bollar från 6 meter från alla tre!). Det är så jäkla ofattbart på något sätt. Det är också jäkligt roligt att se Viktor hoppa på Wislander i försvaret och vräka ner honom i backen. Det skiljer 29 år mellan dem!!! Hela min livstid plus nåt år till.. haha.

På kvällen hamnade vi sedan på Hamnmaggan där Stenberg hade förberett en jävligt trevlig afton för oss. En hovnarr tog emot oss och bjöd på mer eller mindre stor underhållning och maten var kanon. Det sjöngs, skålades och bjöds på en och annan anekdot under kvällen och det var verkligen kanonroligt. Känns som ett kanonavslut på en kanondag!

Jag vill verkligen tacka alla som gjort den här matchen möjlig. Veronica, Björn och hela styrelsen och alla ni andra som jobbar stenhårt för att den här tillställningen skulle bli så jämra bra. Ett stort tack till alla inblandade! Tveksam till att någon i bengan boys läser bloggen, men ett stort tack till Er för att ni dök upp och gav oss den här chansen. En helt magisk dag och kväll!

Inga kommentarer: