Säker seger

Ikväll var det inget snack: Gubbarna dominerade totalt i fotbollen! Den ende som höll juniorerna kvar i matchen var coach kenta som med nåt slags südtüskt räknesystem minskade våra mål och ökade deras. Skönt att ordningen är återställd och jag tror att det delvis beror på att kapten var tillbaka på plan.

Träningen i övrigt inleddes med mycket tekniska misstag, men det skärptes allteftersom. Idag var det fokus på avslut, något som kantspelarna främst tog till sig. I matchspelet i slutet av matchen bjöds det på en del snygga avslut från strutarna.

Lif Blå - IFK 25-31

Två nya friska poäng åt gubbsen i blåvitt och grymt skönt att vinna igen! Det var dock ingen promenadseger där vi exempelvis ligger under med 7-3 efter ca. tio minuter. Känslan var ändå att vi hade mer att ge och trots lite vacklande spel bakåt (där jag själv vacklade lite väl mycket de första tie) vinner vi ändå första halvlek med 17-14. I andra halvlek tycker jag att vi gör det bättre och vi släpper in färre mål. Smike gör några riktigt fina parader och G och Asp blockar hej vilt i zon tre. Vi vinner andra med tre bollar och slutresultatet blir alltså 25-31.

Tycker det är starkt att vi vinner på bortaplan och på ett sätt att vinsten aldrig är hotad. Lif Blå har tendenser till bra spel men räcker inte till mot oss. Resultatet är alltså rättvist även om jag känner att vi kunde vunnit med mer. Domarna lyckades dock på något sätt hitta strategiska två-minutare varenda gång vi hade läge att rycka ordentligt. Men kanske att det är med väl blåvita ögon jag gör den bedömningen.

Hur som helst:

• Härligt med två nya pinnar och att vi inte låter förlusten mot Eskil hämma oss idag.
• Fantastiskt att Germe lyckas leta upp de största spelarna i motståndarlagen att bli manglad av. Mot Hofet var det Alfving och idag går han in och ställer sig i vägen för deras m6 när det är minuten kvar och vi leder med 5-6 bollar. Det är fan lagkänsla! (eller så vet han bara inte bättre...)
• Härligt att springa in och bli presenterad i en av Sveriges handbollstokigaste städer Lindesberg. Trist bara att det satt ca. 23 pers på läktarn och klappade tafatt... Då saknar man sporthallen!
• Och på tal om det: Klart underhållande att speakern kallade Rille Söderberg för Söderlund hela matchen och att Markus Haking hette Markus Halcing. Det osar verkligen division ett om dagens inramning...
• Skönt att vi kan spela fussball på måndag med gott samvete. Börjar redan tagga till!

Pellinho Treijner!

Det höll på att gå riktigt illa idag i början av träningen. Junisarna tog ledningen på fotbollen och höll sin ledning på ett mål fram till 2 minuter kvar av ordinarie tid. Asp - vem annars - tar tag i det och vräker in bollen via HB. 1-1. Ställningen håller sig tiden ut och det blir sudden death. Det böljar en del fram och tillbaka och det kan gå precis hur som helst. Det är då undertecknad kliver fram. Jag har nitiskt skött defensiven men känner att det gäller att lägga allt på ett kort. Smygandes tar jag mig upp och när en retur går rakt upp och ut mot niemeterslinjen klipper jag till för kung och fosterland! På något sätt hinner min projektil studsa två gånger innan den når fram till målet och stolpe in! Japp, the stuff of legends gott folk!

I övrigt var det en bra träning där vi inledde med att prata om Eskilmatchen. Vi är ju inte särskilt nöjda med den även om andra halvlek är ett oerhört uppryck från första. Sitter och tittar på matchen nu när jag skriver och det är en sanslös mängd missade avslut från vår sida. Eller räddningar från Eskils målvakt beroende på med vilka ögon man tittar antar jag. När man ser matchen så här i efterhand tycker jag inte att Eskil är ett bättre lag än oss. De spelar ett bra spel rakt igenom men de gör egentligen inget vi inte kan klara av. Vi själva kommer till många avslut men i första kommer de många gånger för tidigt. Känslan är att det är just deras målis som vinner den här matchen åt dem. Därmed inte sagt att resultatet inte var rättvist. Trots allt är det målen som räknas och Eskil hade dessvärre tre mer än oss.

Nu gäller det att blicka framåt igen. Lif Blå borta på lördag är ingen plockmatch. De har tre hemmavinster av tre möjliga och är säkert revanchsugna sedan förlusten mot oss i Sarah cup. Så det är bara att börja förbereda sig och se till att köra över dem.

Har förövrigt lagt till några sidor i länksamlingen till vänster. Orkar inte lägga till hemsidorna till de övriga lagen då de ligger på vår hemsida. Tog med några bloggar jag gillar och så tycker jag att IFK Tumbas länksamling är outstanding. Inte helt uppdaterad kanske, men den rymmer nog det mesta som har med handboll att göra. Har ni andra tips på nån lämplig länk kan ni lämna en kommentar så tittar jag in den.

IFK - HK Eskil 22-25

Jag ville inte blogga igårkväll och jag vill egentligen inte göra det nu heller. Det har varit många tankar på hur det borde gått till på matchen, och på vad vi gjorde istället. Men, men c'est la vie som grodätarna säger. Igår kom första förlusten för säsongen mot ett duktigt Eskil. Sad but true...

Det finns inget direkt att skylla på heller. Uppladdningen var bra och stämningen i truppen likaså. Nog för att det är skavanker på en och annan lirare, men alla skulle vara med idag. Det är leenden på samlingen och det känns bara rätt - åtminstone känner jag det så. Vi pratar igenom Eskil och vad som kommer krävas av oss själva för vinst. Vi tar oss till Sporthallen, värmer upp och laddar på. Vi springer in inför en helt enorm publik och det känns bara rätt. Men när startsignalen går är det som att vi inte riktigt är där. Dessvärre är Eskil det, och framför allt deras j***a målvakt Tobias Olsson. Han äter upp oss i första halvlek och släpper bara fyra spelmål.

I paus är vi besvikna men det är ingen som är villig att vika ner sig. Vi har vunnit halvlekar med sju bollar tidigare och vi visste att tar vi igen mål kommer publiken skrika motståndarna tillbaka till Eskilstuna. Det är inte långt ifrån att det blir så heller. 7-14 blir efter ett tag 14-18 och sedan står det still, resultatmässigt vill säga. Jag själv får tag på bollarna och deras keeper suger in både möjliga och omöjliga bollar. Nästa anhalt blir vid 20-22 om jag inte missminner mig. Hampa kommer igenom och sätter bollen men blir tveksamt avblåst för antingen övertramp eller nere i målgården. Jag som känner honom vet att även om inte allt står rätt till där, fattas det verkligen inte spänst. Närmare än så kommer vi dessvärre inte och slutligen skrivs siffrorna till 22-25.

Kontentan är att det går inte att göra en bra halvlek om man ska vinna mot så bra lag som Eskil är. De spelar ett bra försvarsspel; de har speed i anfallsspelet och bra målvaktsspel. I andra halvlek matchar vi det och då bjuds det på en underhållande handboll. Jag hoppas därför att de 724 betalande inte blir avskräckta av den här förlusten utan kommer tillbaka för att heja fram oss igen. Jag kan lova att vi i laget kommer göra mer än allt för att det här ska bli den första och sista hemmaförlusten.

Men allt var ju inte nattsvart:

• Asp senior visar oerhörd kyla i sina straffar och sätter dit 7/8 på en annars storspelande målvakt. Det kommer bli viktigt i tighta matcher framöver.
• Att vi tar oss i kragen och ser till att inte vika ner oss i andra visar på god moral.
• Jag hör inte en gång i matchen att någon klagar på en lagkamrat trots en del helt klart tveksamma beslut. Det är lagkänsla och kamratskap. Som Tommy Söderberg skulle sagt: Det är häärligt; det tar vi med oss!

Slutligen en stor eloge till alla funktionärer och alla ni som sköter inramningen till våra hemmamatcher. Det är så häftigt att spela i sporthallen och det är er förtjänst. Ett stort tack även till all publik som lyfter fram oss. Vi i IFK kommer igen. Hoppas ni gör det också!

Snart så!

Sista träning innan match är alltid lite speciell: passningarna sitter lite bättre, skotten är lite hårdare och viljan att vinna ännu tydligare. Idag var inget undantag och vi känns förberedda inför morgondagens match mot Eskil.

Som ny i laget och därmed i serien blir varje möte ett nytt - på gott och ont. Det är kul att uppleva allt nytt, men jag kan sakna den känslan som mina lagkamrater har inför möten med lag som Djurgårdshof och Eskil. Jag riktigt ser hur taggade de är inför imorgon och att få möta ett lag som IFK tampats med genom åren. Hittils har segern mot Djurgårdens IF HF varit den sötaste för mig, men jag har stora förhoppningar på morgondagens fight. Så imorn tar vi våra egna bullar med oss till samling - som ett lag - och sedan är det full spruta!

Vi ses i hallen gott folk! Och om ni undrar är jag den grå pyjamasen näst längst ut till höger. Väl mött!

IFK mot skyarna?

Tisdagskväll och knappa tre dagar kvar till matchen mot Eskil. Jag tror att vi alla i laget kastar tankar mot sörmlandsderbyt på fredag - ett derby som tillika är en tidig seriefinal. Vinner vi på fredag kommer vi sitta i förarsätet och det skulle smaka mumma. Men det kommer inte bli enkelt då Eskil har spelat mycket stabilt inledningsvis. Visserligen har de inte haft lika tufft motstånd som oss - frånsett vinsten mot Tyresö borta har de haft fyra hemmakamper. Men det förgågna är inget att stirra sig blind på; det är blott statistik vid det här laget. På fredag kommer det vara ointressant när det är dags för drabbning. Men jag tror starkt på blåvitt!

Vi har haft en bra uppladdning också då vi gubbar krossade ynglingarna i fotboll igår. Det ryktades om 17-4 till oss. Emil kom in och gjorde ett gäng viktiga mål, men faktum är att jag nominerar Mackan till gårdagens lirare då han fullkomligt stängde bakåt stundtals. Grymt bra där!

Idag såg jag även Soto lyfta mot skyarna då han gjorde mål på en Japan! I en kontringsövning ser jag honom flyta fram mot mål för att sedan, likt Matrix, stanna upp i ett viktlöst tillstånd och sedan distinkt fösa in bollen i mål! Hatten av för den prestationen!

Sådana här inslag gör att man är positiv och ser fram emot vad torsdagsträningen har att erbjuda. Vi ses i hallen!

HK Extra - Öööööreeeeeeebeeerooooo 26-15

Ja än en gång fick extralaget ta två pinnar mot Örebro och än en gång var det genom stabilt försvarsspel. Offensivt går det stundtals mycket bra och stundtals mindre bra. Tack vare snabba omställningar och flitigt kontrande var det dock aldrig någon oro för vinst.

Som uppladdning hade vi förmånen att få se damerna läxa upp Örebros damer med 31-20. Jag hann inte se så värst mycket av den matchen men det såg stabilt ut bakåt och kontring är något även damlaget behärskar bra. Tycker det är bra fart på kulan rent i allmänhet och Örebro hänger inte med alls. Fyra vinster av fem nu för dem och det är bara Eskil (oväntat!) som har ett bättre facit.

Ja, med en sån kanonmatch på näthinnan ville vi ju inte vara sämre i Extra. Vi förlorar visserligen slantsinglingen, eller var det singelslantingen? Men sedan inleder vi matchen i ett rasande (nåja) tempo och tar ganska snart ledningen med 8-1. Vi kröner oss här till världsmästare, slappnar av lite och de knaprar in lite på oss. Dock ingen större skada och i halvlek har vi 13-7. Kunde eventuellt varit 14-7 om inte mackan stressat så med avslutet i slutsekunderna... Vi går ner och pustar ut och i halvlek handlar det om att ladda batterierna och få upp fokus.

Andra halvlek inleds lite darrigt bakåt men Emil i kassen visar klass och snart är vi på tårna igen. Efter lite knaggligt spel går vi upp till 20-12 och därefter är det mest en fråga om vad siffrorna ska skrivas till. Slutligen blir det 26-15 till de tappra i vitt. Summa summarum är det som ovan sagt försvarsspelet som borgar för segern tillsammans med ett effektivt kontringsspel. Kan inte säga säkert men troligen gör våra kantråttor 16 av våra 26 mål idag.

Skönt med två friska pinnar och sex totalt då för IFK i helgen! Bra jobbat!