Skön revansch!

Ja det finns ändå någon slags rättvisa här i världen och det visade sig igår. Jag är inte säker på att Tyrold håller med mig och jag vill ge dem en riktig eloge för att de aldrig viker ner sig. Jag vill ge alla spelare och ledare igår en eloge för en jävla inställning och stundtals lysande handboll. Hampus förtjänar en stor fet kyss på munnen för att han kliver fram och avgör matchen. I övrigt delar jag övrigas åsikter där Axel Eriksson verkligen visar klass och Simon gör en formidabel insats. Jag unnar särskilt Simon den här goda insatsen då han kom bort i bortamötet efter några tidiga två-minutare. Idag var han defenitivt mer på hugget och plockade i stora delar bort Petter Holmberg. Åtta kassar framåt är ju riktigt bra det också!

Sett till spelet i matchen så presterar vi i första halvlek ett försvarsspel som är bäst för säsongen. 17-12 är i underkant för hur bra vi spelade. Samtidigt lyckades det krypa in en liten oro i kroppen i pausvilan för i andra är vi inte lika bestämda bakåt. Jag kan visserligen tänka mig att Tyrold snackade igenom hur de skulle luckra upp vårt försvar och de fick sannerligen en bra utdelning i andra halvlek där de gör 19 mål. Varför vi hamnar där vet jag inte riktigt. Jag själv spelade bra tillsammans med försvaret i första halvlek men i andra kändes det som att jag fick tuffare skott emot mig. Fler inspel till deras "Jaws" på linjen, och Sebastian Grahn gjorde det som han är bäst på när det kommer till fina inspel och rappa avslut. 25-17 blir till 29 lika där de har bollen med 30 sekunder kvar och kan avgöra. Lyckligtvis blev jag förvandlad till Gentzel i målet och tvingade Petter Holmberg att skjuta över i sista skottet - han hade ingen annanstans att skjuta som Hellgren hade sagt. Nej, skämt å sido så är det snubblande nära att segern går till Tyrold, men en time out och ett otroligt skott av Hampus gör att segern blir vår. Dramatik när den är som bäst såklart, men jag hade inte haft något emot att vinna med 7-8 bollar.

Värt att notera:

• Tyrolds Axel Fihn aka Jaws, aka Ivan Drago är det största jag någonsin mött. Fick tag på två bollar men man behövde ju stege för att nå upp till den där skottarmen. Lite mer teknik på den killen så har vi kanske en ny Ahlm om 3-4 år! Frågan är dock om han måste skrika varje gång han slänger sig in..?
• Axel går från klarhet till klarhet och som etta i försvaret är han riktigt bra. Bjuder på en del läckra avslut och att han skulle varit nere är ett jädra skämt.
• Hampus är riktigt jävla bra just nu och visar säkerhet i såväl det defensiva och offensiva spelet. Snacka om att ta ansvar i går!
• Simpa har eld under skorna och idag hjälper vi varandra till bättre lägen framåt. Mycket finare rörelse på samtliga spelare i offensiven gör att Simon kan få den där millimetern extra för att komma igenom. Grymt!
• Tänkt var även att Emil skulle starta matchen men då han och MIObussen körde fast i Jönåker fick jag starta och Micke Andersson blixtinkallas. Synd om Emil men då fick jag själv äntligen visa att jag är rätt hyfsad i kassen.
• Jag blev matchens lirare men inga svalor i tidningen? Är det för att jag har färgat håret mörkt? Rasism från SN:s sida??? Får se hur länge man fortsätter prenumerera....
• Domarna igår gjorde ett bra jobb men mot slutet tycker jag att de blåser lite väl mycket i pipan i petiga lägen. Sett till helheten är det dock bland de bättre domarinsatserna i år. Hade jag tyckt likadant om vi förlorat??
• FOTBOLL PÅ MÅNDAG!!!!!!!!!

Måndag...

Förlust igår alltså mot Rimbo där vi kom undan billigt med tanke på hur matchen såg ut. Emil var helt formidabel och har 27 räddningar; flertalet är rena frilägen. Som störst leder Rimbo med åtta bollar men det kunde lika gärna varit tio till. De är helt otroliga på att komma till snabba avslut och då vi själva slarvar i offensiven blir det egentligen aldrig match av det här. Precis som Stefan vill jag ge cred till Jesper Göransson och Axel som kämpar på efter respektive kant. Axel gör magiska hemspring och sätter tre av tre och Jeppe hänger dit fyra tror jag. Får säga att jag är imponerad av Rimbo som verkligen trycker på det de är bra på. Snabba omställningar, grym skärpa i passningsspelet och mycket avslut. Personligen tycker jag inte att de har någon vidare tyngd och avsluten gick mest rakt. Men eftersom de kommer till hundratals avslutslägen kommer de ju upp i 35-40 mål per match i alla fall. Om de inte får hybris under våren här kan de nog hålla sin andraplats året ut.

Vi själva får som sagt försöka hålla undan bakåt och ta nåt hack upp till tredjeplatsen. Tydligt är att vi inte har den tyngd som vi besatt ifjol. Försvarskuggar som Asp, Gee och Svensson har varit svåra att ersätta. Det är inget nytt direkt, men det förklarar resultaten. Jag tror ändå att vi har stor chans att nå kvalet och det går inte att räkna ut oss. Trots säkert 20 tekniska fel, gör vi 32 mål och får vi bara hyfsat bra träff på motståndet bakåt kan vi vinna samtliga av de återstående matcherna - Djurgauurn inkluderat. Dessvärre gäller väl omvänt också... hehe. Ikväll är det träning igen och förhoppningsvis skakar vi av oss det här rätt omgående.

Stor buss!!

Då skriver vi historia mina vänner - säsongens första bortamatch där vi åker med stor buss! Vad gör man med all yta?

Så var vi igång igen

Ja, imorn smäller det igen för oss grabbar i IFK. Rimbo står för motståndet och det lär bli en holmgång igen. Senaste matchen missade jag men det blev ju en målfest så som det brukar bli när Rimbo spelar. Smike är ju inte med den här gången så det är upp till mig och Emil att försöka hålla nere antalet insläppta. Det är där nyckeln till segern ligger tror jag, då båda lagen släppt in mycket mål under säsongens gång.

I veckan som varit har vi både träningsmatchat och tränat vanligt för att försöka komma in i matchtempo igen. Resultatet mot Linköping vet vi ju och det vi tar med oss där är just att vi kom under 30 insläppta - vi släppte 27. Då testade vi dessutom ett försvarsspel i 6-5 för första gången som gjorde att vi släppte in onödiga bollar. Med lite skärpa i avsluten hade siffrorna sett annorlunda ut (ganska logiskt!). Mot Rimbo gäller det att ha kylan och sätta kompisen i läget. Bakåt är det tand för tand som gäller och en jäkla inställning.

De här första omgångarna efter jul kan mycket väl avgöra utgången på serien vad gäller kvalplatserna till Allsvenskan. Det skiljer blott fem poäng mellan tvåan Rimbo och sexan Tyrold samt fyra poäng mellan oss och Irsta på sjundeplats. Upplagt för dramatik alltså där det kan se ut precis hur som helst efter ett par tre omgångar. Vi kan dock bara råda över våra egna insatser och vinner vi de tre-fyra närmsta omgångarna har vi ett mycket fint utgångsläge för att ånyo nå kvalplatsen. Jag har även räknat ut att om vi vinnar alla matcher nu efter jul så är kvalplatsen säkrad. Tycker vi kör på det senare!

Landslagsfest och så golv, golv och golv...

Fest och fest? Mja, den kom väl av sig en aning då Svergie spelade en dålig handboll. Lite som vi själva gjorde i träningsmatchen mot Linköping bara några timmar innan. Kanske ska dröja mig kvar vid den senare matchen i några rader. Fick förtroendet från start vilket känns kul. Sen att Micke är skadad och Emil inte kunde komma förrän till andra halvlek känns mindre viktigt att nämna. Målsättningen var att vinna matchen och att släppa in färre än 30 baljor. Vi lyckades med det senare. Vi hängde med målmässigt relativt länge men hade förtvivlat svårt att göra mål i andra halvlek. 12-14 till gästernas favör i halvlek blev 21-27 vilket inte är trevliga siffror precis. Deras målvakter var bra, men vi bränner på tok för mycket från sex meter. Bakåt hade vi svårt i första halvlek och jag själv var rutten första 15. De fick komma lite väl nära och dessvärre var jag alldeles för ohet för att plocka upp deras lite aviga skott. När sedan jag mot slutet av halvleken kommer igång lite bättre känns det som att vinsten inte är långt borta. Dessvärre förvaltar vi inte våra lägen och resten är historia.

Väl på Rosvalla någon timme senare får vi se landslagen småhalka runt lite på det nylagda parkettgolvet. Slovakien och Egypten bjöd väl inte på någon bländande handboll men lite delikatesser fick man se. Sverigematchen kom som sagt av sig en aning men alltsammans verkade det vara ett bra arrengemang. Vad jag förstår när jag luskat runt lite bland de mest involverade har både spelare, förbund och pressansvariga varit mycket nöjda. Hoppas det ger lite klirr i kassan så att alla timmars slit varit värt mödan. Då talar jag inte om golvläggningen där vi spelare varit inblandade utan det enorma slit som flera ur styrelsen samt övriga frivilliga lagt ner. Man gnäller gärna som spelare när man måste engagera sig i sånt här. Men jag vet också att om vi lägger ner en timme så lägger vissa ner 100 bara för att föreningen ska gå runt och vi ska kunna lira. Därmed inte sagt att jag tänker sluta gnälla när jag måste lägga golv!

Idag var det dock dags att ta bort golvet och där hade jag glädjen att kunna bidra med muskelkraft. Vi var rätt många faktiskt vilket gjorde det hela lite roligare. Många hade nog hellre gjort annat en ledig dag, men sånt är livet. Gratis lunch på det och så slapp man gå till gymmet idag... Man har även fått ta del av en del magiska samtal och jag själv har som vanligt haft mundiarré. Bästa idag stod dock Fogel för där han kläckte kommentaren: "Präktig... är inte det en Elefant när den är gravid??" Ja, vad säger man?

Imorn är det träning igen och dags att verkligen fokusera inför söndagens kamp mot Rimbo. Det har varit ett långt uppehåll och nu gäller det att visa att vi hör hemma i toppen. Vi har en del fyrapoängsmatcher framför oss och det är bara att rivstarta!

Gott nytt!

Ja, om än lite sent vill jag önska alla ett gott nytt år! Det är ett år med nya möjligheter att prestera bra handboll och jag ser fram emot våren. Det är visserligen väldigt vackert när jag blickar ut genom köksfönstret och ser vita tak så långt ögat kan nå och det ger ju ett härligt ljus om kvällarna. Men eftersom jag far fram och tillbaka mellan olika städer känner jag att det där med snö och kyla börjar kännas lite 2009 och jag skulle inte ha något emot om den där påstådda växthuseffekten kunde smälta bort det nu. Tveksam om barnen i trapphuset håller med; det står bobbar uppradade vid ingången och det verkar vara ett jävla åkande på dem.

Om några dagar är det dessutom dags för landskamper här i Nyköping vilket lär bli kanonkul! Hoppas att alla som läser har biljetter eller ämnar dyka upp på tisdag och lösa biljett på plats. Om inte annat för att se golvet som vi i IFK har lagt in. Jag vågar redan nu påstå att det kommer vara det mest perfekt lagda golv ett landslag har spelat på. Hoppas att
läktarna fylls i alla fall så att vi får in redigt med kosing. Att åka minibuss till bortamatcherna känns nämligen VÄLDIGT 2009 och därför hoppas jag innerligt att det blir storbuss till Rimbo. Jag fruktar dock det värsta..

Men gott nytt år allesammans så ses vi på Rosvalla nu på tisdag! Förhoppningsvis dyker det även upp ordentligt med folk till Sporthallen till 15.00 då vi möter Linköping i en träningskamp. Ha det!

The boy is back in town

Då var jag tillbaka i Nyköping efter en längre vistelse i handbollens Mecka, Lidköping. För er som undrar har det varit, som det alltid är, en orgie i mat och dryck (mest julmust) och mycket samkväm. Träningsdosen stannade på två pass vilket är rätt dåligt, men på gårdagens träning fick jag intrycket att det var fler än jag med julmat kvar i kistorna. Vad passar då bättre än att dra igång med ett tuffare pass? Som tur är har jag en hel del grundträning att falla tillbaka på men jag lider lite med de yngre som inte hunnit stärka kroppen så som jag har.

Vi avslutade med ett längre matchpass som lite av en belöning. Trötta ben och huvuden ska helt plötsligt arbeta tillsammans, både i den egna kroppen samt med övriga spelare. Det blev en del tekniska, en del muttranden om domslut och tjuriga blickar. KLOCKRENT! Vi behöver bli lite griniga då och då och visa den där vinnarskallen. Däremot behöver vi, trots trötta huvuden, lära oss att värdera samt samarbeta. Lite för ofta tar vi avslut för hastigt vilket gör att vi aldrig får vila. Att driva upp tempot är nödvändigt och vi har spelare som klarar det i längre perioder. Men det är också viktigt att känna av när det är läge att studsa ner och bygga upp. Det gjorde vi några gånger igår och när vi satte rulle på bollen fick vi ALLTID bra lägen.

I övrigt har jag inte mycket mer att säga den här gången. Det är träning ikväll igen och kanske nåt nytt roligt dyker upp. Hoppas att alla som läser bloggen har införskaffat biljetter till landskamperna den 5 januari. Det blir roliga matcher att se! De som inte kan få nog av handboll kan även komma ner till Sporthallen klockan 15.00 då vi möter Linköpings HK i en träningskamp. Samma dag alltså och ni har möjlighet att få en riktig handbollsfest hela dagen lång. Kan vara kul att se vad som skiljer division ett i Sverige med landslagsspelare vad gäller tempo och kvalitet. Mycket nöje!